På årets sista dryckesauktion är det hela 319 poster champagne. Jag har tittat igenom hela listan och i vanlig ordning är det dyrt med champagne på de svenska auktionerna.
Jag har dock hittat ett undantag som jag tänkte tipsa om här. Det finns två poster med tre magnum Orpale 2002 (här och här) där utropspriset är låga 4.200 kr. Orpale är kooperativet De Saint Galls prestigechampagne. En blanc de blancs gjord på grand cru-druvor från Avize, Cramant, Le-Mesnil-sur-Oger och Oger. Som jämförelse säljs årgång 2000 (en svagare årgång än 2002) på magnum på Systembolaget just nu för 2.500 kr/styck.
De här posterna klubbas imorgon måndag vid 15-tiden.
Champagne och mat
söndag 8 december 2019
lördag 7 december 2019
Vilken magnumchampagne ska man köpa?
När jag igår gav lite julklappstips nämnde jag inte magnumchampagne. Som jag skrivit många gånger förut är champagne bäst på magnum och magnum är dessutom extra festligt. Det passar bra både som julklapp och som nyårschampagne.
På Systembolagshyllorna kan man hitta Pol Roger Brut Réserve på magnum för 899 kr och det är ett riktigt bra köp.
I övrigt får man använda beställningssortimentet vilket kan bli lite tajt inför jul, men där kan jag rekommendera Louis Roederer Brut Premier på magnum (895 kr) samt Pierre Péters Cuvée de Réserve för 829 kr. Den senare är en årgångschampagne (just nu 2014) men inte deklarerad.
På Systembolagshyllorna kan man hitta Pol Roger Brut Réserve på magnum för 899 kr och det är ett riktigt bra köp.
I övrigt får man använda beställningssortimentet vilket kan bli lite tajt inför jul, men där kan jag rekommendera Louis Roederer Brut Premier på magnum (895 kr) samt Pierre Péters Cuvée de Réserve för 829 kr. Den senare är en årgångschampagne (just nu 2014) men inte deklarerad.
fredag 6 december 2019
Champagne som julklapp
Champagne är en utmärkt julklapp. Champagne är festligt och gott, nästan alla dricker champagne på nyårsafton vilket gör att den kommer väl till pass i december och dessutom kan champagne lagras länge.
Vad ska man köpa då? Det finns en trio champagnehus som jag har hyllat många gånger här på bloggen som alla tre har riktigt bra non-vintage champagner:
Charles Heidsieck Brut Réserve (459 kr)
Louis Roederer Brut Premier (449 kr)
Pol Roger Brut Réserve (445 kr)
Alla tre är riktigt bra och uppskattas av både vinintresserade och ”vanligt folk”.
Sedan finns det ett bra hus som jag inte skrivit om lika ofta: Gosset. Deras non-vintage brukade kosta ungefär en hundring mer än ovanstående viner men är nu riktigt billig:
Gosset Grande Réserve (399 kr)
Gosset har producerat vin sedan 1500-talet (längre än något annat champagnehus). Tidigare höll Gosset till i Aÿ och var granne till Bollinger men har flyttat ner till Epernay.
Alla dessa fyra champagner finns att köpa på de flesta Systembolag. Men om man vill lyxa till det ordentligt, vad ska man köpa då? Ja, då finns det ett riktigt bra alternativ just nu: Dom Pérignon 2008. En fantastisk årgång av Dompa som både kan drickas ung och lagras länge.
Vad ska man köpa då? Det finns en trio champagnehus som jag har hyllat många gånger här på bloggen som alla tre har riktigt bra non-vintage champagner:
Charles Heidsieck Brut Réserve (459 kr)
Louis Roederer Brut Premier (449 kr)
Pol Roger Brut Réserve (445 kr)
Alla tre är riktigt bra och uppskattas av både vinintresserade och ”vanligt folk”.
Sedan finns det ett bra hus som jag inte skrivit om lika ofta: Gosset. Deras non-vintage brukade kosta ungefär en hundring mer än ovanstående viner men är nu riktigt billig:
Gosset Grande Réserve (399 kr)
Gosset har producerat vin sedan 1500-talet (längre än något annat champagnehus). Tidigare höll Gosset till i Aÿ och var granne till Bollinger men har flyttat ner till Epernay.
Alla dessa fyra champagner finns att köpa på de flesta Systembolag. Men om man vill lyxa till det ordentligt, vad ska man köpa då? Ja, då finns det ett riktigt bra alternativ just nu: Dom Pérignon 2008. En fantastisk årgång av Dompa som både kan drickas ung och lagras länge.
onsdag 4 december 2019
Tankar kring årgångslös champagne del 2
Jag tycker att Krug Grande Cuvée är världens bästa årgångslösa champagne. För några år sedan började Krug med ID-koder på sina flaskor så att vi champagenördar skulle kunna gå till Krugs hemsida (eller använda deras app), knappa in det sexsiffriga numret och sedan få veta både basårgången och den äldsta årgången som ingår.
Sedan tog Krug det här ett steg längre och började numrera Grande Cuvée. Den första hela ”årgång” som numrerades blev 164ème Edition vilket var basårgång 2008. Numret 164 betyder att det var den 164:e året Krug gjorde en non-vintage champagne. Varje följande basårgång har fått högre nummer och den senaste upplagen heter 167ème Edition och har alltså basårgång 2011. (Även 158ème Edition med basår 2002 och 163ème Edition med basår 2007 har släppts men då har det varit specialutgåvor, inte hela ”årgången”.)
Jag har provat en rad basårgångar av årgångslös Krug och det är väldigt intressant för det verkar inte som om de bästa basårgång ger de bästa upplagorna av Krug Grande Cuvée! Jag håller årgång 2008 som den bästa årgången i Champagne sedan 1988 men Krug Grande Cuvée 164ème Edition är en syrabomb som knappt är njutbar. Jag är inte alls övertygad om att den kommer att bli bättre än exempelvis 163ème Edition eller 166ème Edition, som jag båda tycker är riktigt bra. Jag hade även förmånen att få prova basårgångarna 2001 och 2003 vid en provning förra vintern.
Det här är spännande. Jag undrar hur Krug väljer reservviner. Min teori är att när basårgången är svag, vilket ofta är liktydigt med låg syra, häller Krug i extra mycket reservviner från bra årgångar (med hög syra). Och vice versa. Men av någon anledning verkar det bli ett bättre slutresultat när syran kommer från reservvinerna än från basårgången.
Sedan tog Krug det här ett steg längre och började numrera Grande Cuvée. Den första hela ”årgång” som numrerades blev 164ème Edition vilket var basårgång 2008. Numret 164 betyder att det var den 164:e året Krug gjorde en non-vintage champagne. Varje följande basårgång har fått högre nummer och den senaste upplagen heter 167ème Edition och har alltså basårgång 2011. (Även 158ème Edition med basår 2002 och 163ème Edition med basår 2007 har släppts men då har det varit specialutgåvor, inte hela ”årgången”.)
Jag har provat en rad basårgångar av årgångslös Krug och det är väldigt intressant för det verkar inte som om de bästa basårgång ger de bästa upplagorna av Krug Grande Cuvée! Jag håller årgång 2008 som den bästa årgången i Champagne sedan 1988 men Krug Grande Cuvée 164ème Edition är en syrabomb som knappt är njutbar. Jag är inte alls övertygad om att den kommer att bli bättre än exempelvis 163ème Edition eller 166ème Edition, som jag båda tycker är riktigt bra. Jag hade även förmånen att få prova basårgångarna 2001 och 2003 vid en provning förra vintern.
Det här är spännande. Jag undrar hur Krug väljer reservviner. Min teori är att när basårgången är svag, vilket ofta är liktydigt med låg syra, häller Krug i extra mycket reservviner från bra årgångar (med hög syra). Och vice versa. Men av någon anledning verkar det bli ett bättre slutresultat när syran kommer från reservvinerna än från basårgången.
Svag basårgång (2011) men lite anonym och inte lika bra som 166éme Edition. |
måndag 2 december 2019
Tankar kring årgångslös champagne del 1
Årgångslös champagne, eller non-vintage som de flesta säger även i Sverige, står för ungefär 95 % av produktionen av champagne. De mest säljande champagnen i världen, Moët Chandon Brut Imperial, är en non-vintage och för alla champagnehus är deras non-vintage den kommersiellt viktigaste produkten.
I årgångsbetecknad champagne måste alla druvor vara från samma år, i en årgångslös champagne måste de inte det. Hur många årgångar man använder i en årgångslös champagne varierar:
1. Man kan göra champagne på druvor från ett och samma år men välja att inte sätta ut årgången på etiketten.
2. Man kan konsekvent blanda två på varandra följande årgångar och till exempel ha 70 % av en årgång (basårgången) och 30 % från året innan.
3. Man använder en basårgång och tillsätter två eller fler äldre årgångar.
Varför skulle man göra årgångschampagne och inte sätta ut årgången på etiketten? Ja, det undrar faktiskt jag också ibland. I vissa fall kan det var odlare som inte har utrymme eller råd att lagra vinerna de tre år på flaska som krävs för att få deklarera en årgång. Men även odlare som låter sina viner ligga tillräckligt länge gör så ibland. Ett bra exempel är Pierre Péters Cuvée de Réserve som är ett rent årgångsvin på magnum men inte på flaska. Jag kan varmt rekommendera nuvarande ”årgång” (2014) på Systembolaget.
När man blandar årgångar är ofta tanken att försöka hålla en konsekvent stil, men det är svårt om man använder en förutbestämd formel som vissa mindre producenter gör. Basårgång 2001 med en skvätt 2000 kommer att skilja sig helt och från basårgång 2008 med en skvätt 2007. Samma sak med de producenter som alltid använder tre på varandra följande årgångar i sin non-vintage, även om det då blir mindre variation.
De mest ambitiösa husen, till exempel Krug och Charles Heidsieck, använder många årgångar i sina non-vintage och de äldsta kan vara upp till 20 år äldre än de yngsta. Jag ska prata mer om Krug i del 2 av den här posten.
I årgångsbetecknad champagne måste alla druvor vara från samma år, i en årgångslös champagne måste de inte det. Hur många årgångar man använder i en årgångslös champagne varierar:
1. Man kan göra champagne på druvor från ett och samma år men välja att inte sätta ut årgången på etiketten.
2. Man kan konsekvent blanda två på varandra följande årgångar och till exempel ha 70 % av en årgång (basårgången) och 30 % från året innan.
3. Man använder en basårgång och tillsätter två eller fler äldre årgångar.
Varför skulle man göra årgångschampagne och inte sätta ut årgången på etiketten? Ja, det undrar faktiskt jag också ibland. I vissa fall kan det var odlare som inte har utrymme eller råd att lagra vinerna de tre år på flaska som krävs för att få deklarera en årgång. Men även odlare som låter sina viner ligga tillräckligt länge gör så ibland. Ett bra exempel är Pierre Péters Cuvée de Réserve som är ett rent årgångsvin på magnum men inte på flaska. Jag kan varmt rekommendera nuvarande ”årgång” (2014) på Systembolaget.
När man blandar årgångar är ofta tanken att försöka hålla en konsekvent stil, men det är svårt om man använder en förutbestämd formel som vissa mindre producenter gör. Basårgång 2001 med en skvätt 2000 kommer att skilja sig helt och från basårgång 2008 med en skvätt 2007. Samma sak med de producenter som alltid använder tre på varandra följande årgångar i sin non-vintage, även om det då blir mindre variation.
De mest ambitiösa husen, till exempel Krug och Charles Heidsieck, använder många årgångar i sina non-vintage och de äldsta kan vara upp till 20 år äldre än de yngsta. Jag ska prata mer om Krug i del 2 av den här posten.
tisdag 26 november 2019
Ordnade en champagneprovning på en möhippa
I oktober hade jag förmånen att få ordna en champagneprovning på en möhippa. Ja, eller ”fruhippa” kallade de det eftersom bröllopet redan varit.
Nåväl, jag bestämde mig för att ta med tre champagner: Pierre Péters Cuvée de Réserve på magnum, Louis Roederer Rosé 2013 och Charles Heidsieck Brut Réserve. Tre olika stilar: en blanc de blancs, en elegant ung rosé och en lite kraftfull cuvée med mycket reservviner.
Pierre Péters Cuvée de Réserve är en non-vintage på flaska men ett rent årgångsvin på magnum. Jag vet inte riktigt varför de gör så men just nu är det årgång 2014 som säljs på Systembolaget och det är en fantastisk årgång av Pierre Péters! Öppen på näsan och riktigt bra. Jag kan varmt rekommendera att köpa några magnum nu och varför inte korka upp en av dem på nyårsafton!
När tjejerna fick rösta om sin favorit fick Pierre Péters fyra förstaröster, Charles Heidsieck fyra och Louis Roederer två. För egen del tycker jag att Charles Heidsieck var bäst eftersom jag älskar stilen, tätt före Pierre Péters som verkligen överraskade mig positivt. Louis Roederer Rosé 2013 var lite blyg och behöver nog lite tid i källaren för att komma till sin rätt.
Nåväl, jag bestämde mig för att ta med tre champagner: Pierre Péters Cuvée de Réserve på magnum, Louis Roederer Rosé 2013 och Charles Heidsieck Brut Réserve. Tre olika stilar: en blanc de blancs, en elegant ung rosé och en lite kraftfull cuvée med mycket reservviner.
Pierre Péters Cuvée de Réserve är en non-vintage på flaska men ett rent årgångsvin på magnum. Jag vet inte riktigt varför de gör så men just nu är det årgång 2014 som säljs på Systembolaget och det är en fantastisk årgång av Pierre Péters! Öppen på näsan och riktigt bra. Jag kan varmt rekommendera att köpa några magnum nu och varför inte korka upp en av dem på nyårsafton!
När tjejerna fick rösta om sin favorit fick Pierre Péters fyra förstaröster, Charles Heidsieck fyra och Louis Roederer två. För egen del tycker jag att Charles Heidsieck var bäst eftersom jag älskar stilen, tätt före Pierre Péters som verkligen överraskade mig positivt. Louis Roederer Rosé 2013 var lite blyg och behöver nog lite tid i källaren för att komma till sin rätt.
tisdag 19 november 2019
Charles Heidsieck 2008 en fantastisk champagne
För sex år sedan gjorde jag en topplista över de, enligt mig, främsta champagnehusen. Jag placerade då Charles Heidsieck på en 10:e-plats vilket jag nu anser är alldeles för långt mer. Jag tycker att Charles Heidsieck Brut Réserve är en av de allra bästa non-vintage champagnerna och deras årgångschampagner håller väldigt hög klass och kan lagras länge. För mig ingår numera Charles Heidsieck, tillsammans med Pol Roger och Louis Roederer, i en trio av hus som jag rankar precis under Krug. Det syns också i min vinkällare där andelen Charles Heidsieck ständigt ökar.
För två veckor sedan hade jag förmånen att besöka Charles Heidsieck i Reims. Ett väldigt trevligt och proffsigt besök där vi även fick en rundvandring i deras kalkstenskällare. Precis som grannarna Taittinger, Ruinart och Pommery har de fantastiskt vackra kalkstenskällare från romartiden.
Sedan fick vi provade fem viner: Charles Heidsieck Blanc de Blancs, Charles Heidsieck Brut Reserve, Charles Heidsieck Blanc des Millenaires 2004, Charles Heidsieck 2008 och Charles Heidsieck 2000.
Brut Reserve (med 2014-bas) imponerade som vanligt. Det innehåller 42 % reservviner varav de äldsta är från 1995. Det är få champagehus (bara Krug kanske?) som är så ambitiösa med sitt standardvin.
Årgångslösa Blanc de Blancs var bra men inte lika härlig som Brut Reserve.
Blanc des Millenaires 2004 imponerade dock inte på mig. Det är ingenting jag kommer att köpa.
Charles Heidsieck 2008 var helt fantastisk och jag har redan köpt två lådor. Den släpps på Systembolaget nu på fredag och det lär (och bör) bli rusning.
För två veckor sedan hade jag förmånen att besöka Charles Heidsieck i Reims. Ett väldigt trevligt och proffsigt besök där vi även fick en rundvandring i deras kalkstenskällare. Precis som grannarna Taittinger, Ruinart och Pommery har de fantastiskt vackra kalkstenskällare från romartiden.
Sedan fick vi provade fem viner: Charles Heidsieck Blanc de Blancs, Charles Heidsieck Brut Reserve, Charles Heidsieck Blanc des Millenaires 2004, Charles Heidsieck 2008 och Charles Heidsieck 2000.
Brut Reserve (med 2014-bas) imponerade som vanligt. Det innehåller 42 % reservviner varav de äldsta är från 1995. Det är få champagehus (bara Krug kanske?) som är så ambitiösa med sitt standardvin.
Årgångslösa Blanc de Blancs var bra men inte lika härlig som Brut Reserve.
Blanc des Millenaires 2004 imponerade dock inte på mig. Det är ingenting jag kommer att köpa.
Charles Heidsieck 2008 var helt fantastisk och jag har redan köpt två lådor. Den släpps på Systembolaget nu på fredag och det lär (och bör) bli rusning.
De hade Charles Heidsieck Royal 1970 (mitt födelseår) i sina källare. |
Nere i de 2000-åriga kalkstenskällarna hittade Charles Heidsieck inspiration till sin flaskform! |
Etiketter:
Charles Heidsieck,
Krug,
Louis Roederer,
Pol Roger,
Pommery,
Taittinger
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)