Star Wine List - om man vill välja restaurang efter vin

Ibland bestämmer jag vilket vin jag ska dricka först och väljer sedan att laga en viss maträtt som passar till det vinet. Jag är säker på att många vinintresserade gör så ibland.

Nu finns det en tjänst på nätet som gör att du kan välja restaurang efter vilket vin du vill dricka. Sajten heter Star Wine List och där kan man söka efter specifika viner och se vilka restauranger som har dem på sin vinlista och till vilket pris. Än så länge är restauranger i Stockholm, Göteborg, Växjö och Gävle anslutna.

Jag provade att söka på Cristal 2002 som exempel. Senaste årgången av Cristal kostar 1.650 kr på Systembolaget och om man skulle hitta Cristal 2002 i någon vinbutik ute i Europa så skulle man få betala en bit över 2.000 kr. Vad visar en sökning på Star Wine List då? Jo, Cristal 2002 finns på följande anslutna restauranger:

Stockholm
Djuret: 3.200 kr
Eriks vinbar: 5.200 kr
Gastrologik: 5.650 kr
Grand Hôtel: 6.500 kr

Växjö
PM & Vänner: 3.395 kr

Det är rätt stor spridning på priserna!

Även på en standardchampagne som Pol Roger Brut Réserve (415 kr på Systembolaget) kan priserna skilja rätt mycket. Ett par exempel:

Stockholm
Riche: 870 kr
Operakällaren: 1.300 kr

Göteborg
Adler: 920 kr
Dorsia: 1.180 kr

Star Wine List kostar 49 kr i månaden att använda men jag har fått en månad gratis till mig själv och er läsare av bloggen. Använd bara rabattkoden champagne-och-mat när ni registrerar er. Man måste sedan ange kreditkortsnummer i alla fall men om man säger upp prenumerationen inom den första månaden betalar man ingenting.

Jag undrar om det finns tillräckligt många vinintresserade för att få sajten att gå runt men jag hoppas det.

Konceptet att dela mat på restaurang

Jag vet inte hur spritt konceptet är i Sverige men här i Los Angeles har många restauranger principen att alla vid bordet ska dela på all mat som beställs. Är man ett sällskap på fyra personer blir man rekommenderad att ta in kanske 10-12 mellanrätter att dela på och sedan kommer rätterna allt eftersom restaurangen behagar. Allt placeras mitt på bordet som alla får ta ifrån. Jag tycker inte om det här konceptet alls. Jag förstår att det underlättar en hel del för restaurangerna som slipper tajma in så att fyra olika huvudrätter ska vara klara samtidigt men vad är fördelen för kunden? Jag vill ha min egen tallrik, helst snyggt komponerad med en spännande blandning av smaker och texturer, inte få en sked var från ett tiotal olika rätter. Nej, jag är skeptisk.

Jag minns när jag och min nuvarande fru bara hade varit tillsammans i några månader. Vi gick på stan en lördag och när vi började bli lite för hungriga gick vi till Riche. Jag beställde en Toast Skagen och hon en hamburgare. När vi fick in vår mat såg så klart min toast mycket godare ut än hamburgaren och min flickvän frågade direkt om vi kunde dela lite. “Nej!“ svarade jag lite för snabbt, och det var dels hungern som talade, dels en allmän motvilja jag har mot att äta varandras mat. Det har blivit lite av ett stående skämt sedan dess. Jag har mjukat upp den där sidan hos mig även om jag aldrig kommer att bli som min fru och hennes föräldrar som alltid beställer olika rätter på restaurang och sedan skickar runt tallrikarna mellan sig.

Men nu har alltså precis det här blivit inne på restauranger, inklusive flera av Los Angeles bästa (t.ex. The Bazaar som jag skrev om i våras).

De sista restaurangbesöken i Stockholm på ett tag

Jag befinner mig nu på hotell Palm Tree Court i Dubai på en välbehövlig semester på väg till vår nya hemstad, Manila i Filippinerna. Jag har med två flaskor champagne som ännu står oöppnade. Vinpriserna på restaurangerna här är helt sjuka så det är jag glad för.

Det blev inte mycket bloggande under de sista veckorna i Sverige, men jag tänkte försöka skriva i kapp lite under semestern. Till att börja med tänkte jag skriva om sista tidens restaurangbesök.

För några år sedan var Prinsen en favoritrestaurang men efter att ha fått dålig service ett par gånger slutade vi gå dit. Lite av nostalgiska skäl gjorde vi ett återbesök helgen före julafton. Maten är fortfarande väldigt bra men servicen håller inte måttet. Hellre bra mat och dålig service än tvärtom men att behöva sitta och vänta i tjugo minuter på att få beställa och sitta med tomma vattenglas i all evighet drar verkligen ned intrycket. Ryktet säger att Prinsen bara bryr sig om sina stamgäster och i så fall får de hoppas att stamgästerna är långlivade för några nya lär de inte få.

Det blev också två luncher på Museet som jag skrev positivt om i höstas. En trevlig restaurang som jag önskar att jag hade fått upp ögonen för tidigare.

Dessutom var jag tvungen att prova nyöppnade Taverna Brillo, som ingår i samma restauranggrupp som Sturehof, Riche och Teatergrillen. Taverna Brillo känns modern, nästan för modern och jag tycker inte att konceptet håller riktigt. Känslan är kall och opersonlig, avsaknaden av dagsljus stör i alla fall mig och servicen var inte bra. Vi åt i delen när man beställer över disk och sedan får maten serverad vid bordet - man kan tycka att inte så mycket ska kunna gå fel då. Men när en efterrätt inte dykt upp på en halvtimme (däremot hade vi fått kaffet) frågade vi personalen och fick då beskedet att efterrätten var slut... Jaha. När vi då fick pengarna tillbaka för efterrätten fick vi för lite pengar och fick gå tillbaka igen för att få resten. Inte fick vi en ordentlig ursäkt heller. Rena skämtet.