Älskar vinlistan på Tranan

I lördags kväll gjorde jag ett spontanbesök på Tranan tillsammans med en god vän. Vi bestämde oss för att äta wallenbergare och sedan tog jag en titt i vinlistan. Tranans vinlista är en fröjd att läsa. Intressanta viner till mycket rimliga priser. Det är inte ofta man hittar hela sju olika champagner från Cedric Bouchard och fyra från Ulysse Collin på samma vinlista, till exempel. Jag valde Marie-Courtin Concordance 2010 för 1095 kr, en blanc de noirs från en annan kultodlare.

Jag har läst mycket positivt om Marie-Courtin men det här var första gången jag provade en av hennes champagner. Vinmakaren heter Dominique Moreau och Marie Courtin är namnet på hennes mormor. Dominique startade Marie-Courtin först 2006 och håller till i Aube i södra Champagne, hon arbetar helt ekologiskt och använder ingen dosage. Vinet Concordance görs dessutom helt utan tillsats av svavel. Hur var det då? Blint hade jag aldrig trott att det var noll dosage, det finns en charmig fruktsötma i vinet. En välgjord och balanserad champagne som passade alldeles utmärkt till maten. Wallenbergare är en rätt fet maträtt vilken syran i champagne passar perfekt till.

Sedan tog vi in en blanc de noirs till: Cedric Bouchard Inflorescence ”La Parcelle” 2005 för 1195 kr. Cedric Bouchard är en annan spännande odlare från Aube som också arbetar ekologiskt. Det görs bara 150 lådor av det här vinet som också är mycket bra.

Nästan alla champagner på Tranans vinlista är odlarchampagner med två starka undantag: Delamotte 2002 för 1200 kr och Bollinger RD 1996 för fyndpriset 2250 kr.

Bara vinlistan gör Tranan värt ett besök men jag tycker även att servicen är utmärkt och maten tillräckligt bra.

Nyårschampagne 2014, vad ska man köpa?

December är den överlägset största försäljningsmånaden för champagne i Sverige och det beror så klart på nyårsafton. Jag vet också att december brukar vara den månad då jag har flest läsare här på bloggen, antagligen av samma anledning.

Vilken champagne ska man då dricka på nyårsafton? Till att börja med så ska man så klart köpa riktig champagne, inte någon billigt mousserande. Ett vanligt råd av vinskribenter i tidningar brukar vara “

“drick champagne som aperitif men nöj dig med ett billigt mousserande vin till tolvslaget eftersom du ändå inte kommer att känna skillnad“. Ungefär så. Det här tycker jag är ett trist resonemang. Att man vill dricka champagne vid tolvslaget är för att det är extra festligt och hur festligt eller gott är ett billigt bubbel? Visst, om man tävla i vem som kan skjuta en kork högst eller längst så bör man så klart välja något billigt innehåll, men om man vill dricka det är det champagne som gäller.

Mitt grundtips är att dricka champagne ur magnum på nyårsafton. Det är läckert med stora flaskor och det gör att det ser extra festligt ut. Har man en större tillställning så kanske man ska satsa på ännu större flaskor. Jerobaum (3 liter) är vad F1-förarna dricker ur på prispallen, till exempel.

På Systembolaget finns det hela 111 champagner på magnum eller större flaskor, varav hela 101 i beställningssortimentet. Det betyder att det är hög tid att beställa nu, särskilt om det är en jero man är ute efter. Här är några förslag:

Pierre Péters Cuvée de Réserve på magnum (649 kr)

Pol Roger Brut Réserve på magnum (765 kr)

Pol Roger Brut Réserve på jero (1609 kr)

UPPDATERING 29 november:
Pierre Péters på magnum är tyvärr helt slutsåld i Sverige och det kommer inte in några nya förrän i januari. För exakt samma pris (649 kr) kan man få en magnum Delamotte Brut genom beställningssortimentet.  Det är också en väldigt bra champagne i den prisklassen.

Maze och Selosse Substance

Det blev ytterligare ett besök i London för mig den här veckan och jag passade på att besöka Gordon Ramsays Maze Grill som ligger inne i hotellet Marriott Grosvenor Square. Den fungerar lite som en bakficka till grannrestaurangen Maze. Maze Grill är OK men inte mer. En sak som är cool är att vinlistan kommer i form av en iPad som man får låna. Sedan får man klicka runt och läsa om vinerna. Det är ett koncept jag gillar och det gör det också väldigt lätt för restaurangen att hålla listan uppdaterad. Men gå inte hit.

Kvällen efter blev jag hembjuden till en vän och jag fick välja mellan Selosse 1999 och Selosse Substance. Jag hade väldigt gärna druckit 1999:an men jag var ärlig och sa att den mår bra av ytterligare några år i källaren. I stället blev det en Selosse Substance, degorgerad i april 2007. Substance är en av mina absoluta favoritchampagner och den här flaskan var helt perfekt. Färgen var mörk, man hade kunnat ta den för en rosé och den hade skön mognad både på näsan och i munnen.

Avslutningsvis fick jag prova Delamotte Rosé, en hygglig rosé som framför allt hade en trevlig doft. Lite blommig i stilen och rätt speciell, många roséer är lite mer bäriga. Lite kort och knuten i eftersmaken. Delamotte har valt att ha 80% Pinot Noir i sin rosé vilket jag tycker är ett bra val - roséer från Cote de Blancs brukar inte vara så här bra. Gosset Rosé är dock fortfarande ohotad i den här prisklassen.

Lux och Stockholms andra Michelinkrogar

Stockholm har sex krogar med stjärnor i Michelinguiden. Frantzén-Lindeberg och Mathias Dahlgren Matsalen har två stjärnor var, medan Esperanto, Fredsgatan 12, Lux och Mathias Dahlgren Matbaren har en. Jag var på Lux i tisdags för första gången och har nu besökt Stockholms alla stjärnkrogar. Till att börja med så måste jag säga att Michelin har rätt. Det här är Stockholms sex bästa krogar. Den enda krog som fattas på listan är Operakällaren som blev av med sin stjärna i våras, men jag är övertygad om att de får tillbaka den i vår. De är helt klart tillräckligt bra för det. Kanske var det Michelins sätt att säga ”skärp er” och av döma att mitt besök där för ett par månader sedan så har de gjort det.

Frantzén-Lindeberg är för mig klart bäst. Den är inte bara värd sina två stjärnor, det är den bästa tvåstjärniga krog jag varit på (jag har varit på tvåstjärniga krogar i sex länder) och jag hoppas och tror att den snart belönas med tre stjärnor. Mathias Dahlgren Matsalen är bra men är för mig en svag tvåstjärnig restaurang. Sist jag var där var avsmakningsmenyn lite för tung, man vill ju inte gå proppmätt från en restaurang även om det är tio rätter, och det är för lite fokus på vin för min smak.

De enstjärniga är alla bra och jag har svårt att rangordna dem.

Lux som jag var på i tisdags ligger väldigt charmigt på Lilla Essingen. Exteriört påminner den inte så lite om Noma i Köpenhamn. Fokus ligger på svenska råvaror och maten höll verkligen högsta klass rakt igenom lilla avsmakningsmenyn (jag blev nedröstad och fick inte ta stora):

granrisrökt pilgrimsmussla, lättstekt kungsfisk och regnbåge
med pressgurka, stenbitsrom och bläckfisk

pepparrotskryddad entrecôte och ugnsrostad märg
med störkaviar, karljohansvamp och ostron

aronia

frasstekt fläsksida och kotlett med raspad ingefära,
rostad rotfruktspuré och stekta hasselnötter

sorbet på trädgårdshavtorn och varmt äppelmos
med tusenblad, chokladkräm och saltad lavendel

lakrits, morot, choklad, persilja och kryddpeppar

Tyvärr har Lux, i likhet med många andra topprestauranger, alldeles för höga påslag på bra viner. Här är några exempel på dyra champagner: Salon 1997 för 8500 kr (kostar 2000-2500 kr i butik) och William Deutz 1990 för 9500 kr (går idag att köpa för under 2000 kr i Frankrike). I övrigt är det mycket fokus på ekologiska/biodynamiska viner rakt igenom hela vinlistan. Utöver Deutz och Salon finns Cedric Bouchard, Larmandier-Bernier, Tarlant, Delamotte, Laherte Fréres och Beréche et fils på champagnelistan. Vi valde en vanlig Deutz Brut som var riktigt billig (755 kr). Det är synd att toppvinerna har så höga påslag—det är roligare att dricka riktigt bra viner till riktigt bra mat. Efter champagnen tog vi in en Bordeaux-blend från Toscana, en Cupano Ombrone 2006. 50% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot och 25% Grenache. Jag hade inte hört talas om det här, det är en väldigt liten biodynamisk producent, och blev mycket imponerad. Ett härligt vin.

Enda svagheten med Lux var servicen. Den var bra men inte så bra som man förväntar sig av en Michelinkrog. Vår servitris var stel och fokuserade mest på att korrekt läsa upp ortsnamn för de olika ingredienserna i varje rätt. Vi fick sitta och vänta i en kvart på att få vatten påfyllt vid ett tillfälle. Jag skickade ut den första flaskan champagne eftersom den var oxiderad och både doftade och smakade märkligt. Servitrisen kollade då med sommeliern och kom sedan tillbaka med samma flaska och sa att ”ja, den är oxiderad, om ni vill kan ni få en ny”. Öh ja, men varför kom du inte tillbaka med en ny flaska direkt.

Jag hade väldigt trevligt sällskap och det blev en kanonkväll. Servicen var inte perfekt men maten var väldigt bra så jag går gärna dit igen och hoppas på en annan servitris.