måndag 7 juli 2014

Twist by Pierre Gagnaire

Pierre Gagnaire är en av världens mest kända kockar. Han öppnade sin första restaurang i Saint-Étienne 1981 och drev upp den till tre stjärnor i Michelinguiden. Sedan flyttade han till Paris och öppnade restaurangen som fick hans eget namn och den har fortfarande tre stjärnor. Sedan har han gjort som många andra framgångsrika kockar och öppnat restauranger över hela världen (London, Hongkong, Dubai, Tokyo, osv). Hans enda restaurang i USA, Twist by Pierre Gagnaire, finns i Las Vegas på hotellet Mandarin Oriental där jag bodde över helgen.

I lördags kväll tog jag hissen upp för ett spontant besök. Inredningen är modern och snygg och utsikten över strippen är fantastisk. Servicen är som alltid bra i USA men första intrycket är ändå inte så bra. Vinlistan är kort och tråkig. Det finns inga bra viner på glas - det är ett gäng viner som säkert skulle kosta under hundralappen på Systembolaget. En restaurang med ambitioner borde åtminstone ha ett par vita och röda viner av lite högre klass på glas. För övrigt var Krug återigen ett fynd i prislistan. En halvflaska kostade bara 110 dollar, vilket kan jämföras med 90 dollar för en halvflaska Pierre Peters Cuvée de Réserve eller 40 dollar för ett glas standard-Taittinger...

Sedan kommer brödet in och det var ett tråkigt industribröd som skulle ha platsat på vilken billig buffé som helst. Till det franskt smör smaksatt med citron. Kreativt kanske men inte särskilt gott.

Mina förväntningar var rejält nedskruvade när maten kom in. Till förrätt tog jag nyazeeländsk langoustine serverad på fyra olika sätt, serverade på fyra olika tallrikar i olika form och storlek:

  • Pan-seared with Terre de Sienne Spices, Lentil & Celery
  • Ravioli, White Tea infusion, Lemongrass & fresh Ginger
  • Tartare, Olive Oil Meyer Lemon Paste emulsion
  • Crunchy White Cabbage & Shellfish Jus seasoned with Israeli Couscous

Till huvudrätt tog jag kyckling med polentaris och tomatglass vilket också var mycket bra.

Jag tror inte att jag går tillbaka men jag gick ändå därifrån nöjd med maten.

2 kommentarer:

  1. Hej elvis och tack för en alltid lika läsvärd blogg. Jag undrar hur mycket prestigechampagne jag bör köpa i relation till standardcuve,"vanligt" årgångsvin från de olika husen ( det blir ofta från de största). Jag förstår att det beror mycket på just den årgången också. Hur ser ditt urval ut?

    //Henrik

    SvaraRadera
  2. Hej Henrik!
    Bra fråga. I mina källare i Sverige och England har jag i princip enbart årgångsviner, plus Krug Grande Cuvée och en del icke-årgångsmärkt odlarchampagne. Bra standardcuvéer från de stora husen, till exempel Pol Roger och Roederer, är väldigt bra lagringsviner också, men jag tycker att det är lite roligare att följa utvecklingen hos årgångsviner. Man kan resonera mer kring dem, tänka "jaha, 1999:orna var si och så som unga och nu är de så här" och man kan jämföra hur olika viner från samma årgång utvecklas.

    Mitt råd är att ha standardcuvéer som standardchampagne hemma och fyll källaren med årgångsviner. Och försök köpa minst en låda av de viner du lägger i källaren så att du kan följa vinerna utveckling under ett antal år, vid olika stadier i utvecklingen. Köp hellre en låda med Roederer 2008 än två Cristal 2006.

    SvaraRadera