Restaurang Gjelina i Venice värd en omväg

I lördags bestämde sig jag och min fru för att åka till Malibu, se solnedgången och äta på någon bra restaurang. Vårt förstahandsval Nobu var tyvärr fullbokat flera helger framåt men min fru hade hört talas om en restaurang som heter Moonshadows. Jag bokade bord där till kl 17 och vi var där i god tid. Redan när vi klev in i lokalen kändes det fel. Visst, utsikten över havet är fantastisk men vi gillade varken mottagandet, stilen på lokalen eller människorna. En riktig turistfälla kändes det som. Efter fem minuter valde vi därför att gå och det visade sig bli ett lyckokast.

Vi bestämde oss för att istället åka till Venice, ett område som vi inte besökt en enda gång sedan vi flyttade till Los Angeles. Jag körde och min fru letade på telefonen reda på ett inlägg med restaurangtips på Jennie Hammars blogg (Jennie är Filip Hammars fru och de bor också här i LA). Jag ska erkänna att jag var skeptisk, inte minst eftersom Moonshadows också varit min frus idé, men jag gick med på att prova en av Jennies favoritrestauranger: Gjelina i Venice.

Vilken fullträff! En underbar bullrig och stimmig restaurang med bra puls och riktigt bra mat. Menyn är lång och vi valde en rad små- och mellanrätter att dela på:

Mary’s Chicken & Duck Liver Pate on Toast, Pickled Red Onion & Spicy Greens

Roasted Pear, Burrata, Pecan, Prosciutto & Sherry Vinagrette

Tuscan Kale, Shaved Fennel, Radish, Lemon, Ricotta Salata & Breadcrumb

Slow Cooked Lamb Neck, Shelling Bean, Preserved Orange, Chili & Mint

Pork Belly, Roasted Root Vegetable, Greens & Apple Glaze

Till det drack vi en underbar Barbaresco, Rabajà Cascina Luisin 2009, för 92 dollar. Jag kollade upp den på wine-seacher.com efteråt och i butik kostar den 65 dollar plus skatt, så det var ett mycket litet restaurangpåslag.

Fantastisk mat och rimliga vinpriser betyder återbesök inom kort. Kanske redan om ett par veckor när vi har några svenska vänner på besök.