Höstens första vinauktion börjar på måndag

På måndag är det dags för vinauktion igen, i regi Systembolaget/Stadsauktion. Det finns hela 124 poster med champagne och alla dessa auktioner kommer att avslutas under måndag eftermiddag.

Det finns många äldre Comtes de Champagne, Taittingers prestigevin, både vita och rosén. Det är alltid riskabelt att köpa äldre champagne utan att veta hur flaskorna lagrats men för gamblern är Comtes 1976, en 99-poängare hos Juhlin, mycket intressant. Det finns två poster, en med en flaska och en med två. Själv har jag inte provat 1976:an men 1981:an är den bästa Comtes jag har provat och även den årgången finns med på auktionen, dessutom som magnum! Jag håller tummarna för köparna att de här flaskorna är i gott skick - då kan de vara helt fantastiska.

En årgång som ofta brukar glöms bort lite, dels för att produktionen var liten, dels för att den hamnat i skuggan av 1988 och 1990, är 1989. På den här auktionen finns fyra poster med 1989:or som alla är mycket intressanta: Bollinger GA, Cristal, Henriot Cuvée des Enchanteleurs och Philipponnat Grand Blanc. Stark köprekommendation på alla fyra!

Slutligen vill jag nämna Vilmart, en av mina absoluta favoritodlare, som det för en gångs skull finns flera poster från. Vilmart Coeur de Cuvée är ett fantastiskt vin oavsett årgång och 1992 på magnum är en riktig pärla. Just 1993 är jag inte så imponerad av, det är kanske enda årgången av Coeur de Cuvée som gjort mig besviken. Lätt oxiderad och platt har jag skrivit i mina anteckningar. Vilmart Grand Cellier d'Or 1991 och Vilmart Cuvée Création 1992 skuller jag däremot avråda från att bjuda på. 1991 var en katastrofårgång i Champagne och Grand Cellier är inte lika bra som Coeur de Cuvée. Cuvée Création 1992 har jag inte provat men jag skulle inte våga köpa sex flaskor på en gång för att prova. Varning för tre av Vilmart-posterna alltså, vem hade trott att jag skulle tycka så?

Jag nöjer mig så. Det finns fler spännande champagner. Om någon har frågor kring någon specifik post är det bara att fråga i kommentarsfältet.

Elbert's Steak Room i Manila

I förrgår bjöd jag ut min fru på middag och vi gick till Elbert's Steak Room i stadsdelen Makati. Det här är nog Manilas bästa restaurang. Som namnet antyder är det en köttrestaurang även om det längst ner på menyn står att ”We sometimes have seafood”. Roligt!

Alternativen är shortloin, ribeye, striploin och tenderloin och allt kött kommer från USA och är USDA-kvalificerat som ”Prime” (högsta kvaliteten) eller ”Choice” (näst högsta) och köttet var helt fantastiskt! Av någon anledning har jag väldigt svårt att lära mig vad de engelska namnen på styckningsdelarna motsvarar på svenska. Här är en sammanställning så kan jag gå till min egen blogg nästa gång jag sitter på en restaurang och funderar:

Shortloin: Dubbelbiff
Ribeye: Entrecote
Striploin: Ryggbiff
Tenderloin: Oxfilé

Min fru valde tenderloin och jag ribeye och mitt kött var saftigare och bättre. Bra tillbehör också och till det här tog vi in en flaska hygglig Barolo: Michele Chiarlo Barolo Cerequio 2007. Jordig och koncentrerad men det fanns inte de där bläcktonerna som jag förknippar med Barolo. Ett bra vin och en härlig middag.

Lite lunchshopping

En hälsning från ett vått Manila. Vi har personligen inte drabbats av översvämningarna på annat sätt än att vår sons skola hållit stängt hela veckan, men en kollega berättade just att han har shorts på sig idag eftersom han har vatten upp till knäna på bottenvåningen i sitt hus... Detta sagt med ett leende på typiskt filippinskt vis. Ett mer sorglöst folk får man leta efter. Nu har det värsta regnovädret dragit förbi och förhoppningsvis ska de mer än hundratusen människor som evakuerats från sin hem kunna återvända snart.

Nåväl, idag gick jag förbi Bacchus, Manilas bästa vinbutik, för att göra lite inköp. Jag hittade till min glädje Roederer Rosé 2008, en årgång som jag inte provat än. Jag ser att den inte släppts i Sverige men eftersom 2007:an sålt slut så ni lär inte behöva vänta särskilt länge. Årgångs-Roederer håller alltid hög klass, både vita och rosén, och eftersom 2008 som årgång har ett extremt gott rykte ska den ska bli intressant att prova. Jag återkommer!

Det blev även en Bollinger Rosé som jag ska ge bort till en kollega som väntar barn efter flera års försök. Jag är inte så imponerad av det här vinet men valde lite på varumärke här: ”James Bond-champagnen” imponerar alltid. Och så blev det en rosé eftersom de vet att det är en dotter.

Slutligen blev det en röd Bordeaux, en Château Pape Clément 2004. Jag drack 1998:an för ett par månader och den var helt i min smak och även om 2004:an är en svagare årgång så ska den bli intressant att prova.

Slumrande blogg

Ursäkta stiltjen på bloggen. Vi är tillbaka i Manila nu och det har varit dåligt med vinupplevelser att skriva om på sista tiden.

I fredags korkade jag i alla fall upp en flaska Château Pichon Longueville Comtesse de Lalande 2000. Jag har försiktigt börjat prova en del bra Bordeauxer och den här var bra men kanske inte så fantastiskt som jag hade hoppats på (många på Cellartracker är helt lyriska). Kraftig och kompak, ja, men också lite grön (märkligt nog!) och den här mår nog bra av att ligga i några år till. Om jag en flaska kvar i källaren så skulle jag vänta tio år med att öppna den.

En sommarhälsning

Botanisering bland Fortnum & Masons champagner

Jag brukar försöka gå förbi Fortnum & Mason när jag är i London. Det har ett väldigt bra champagneutbud en trappa ner och även om jag inte köpte något den här gången är det trevligt att gå och titta på flaskor.

La Grande Dame med gul etikett har jag inte sett förut. Är det någon som vet vad det är för utgåva?

Lanson Extra Age som blanc de blancs och rosé hade jag inte sett förut. Snygga flaskor. Men visst känns det fel med Lanson Blanc de Blancs?

Det fanns även en snygg jubileumskartong från Bollinger med tre flaskor Special Cuvée, med tre olika utseende på etiketten: äldsta designen, lite yngre och den senaste. Bilden blev lite suddig men jag publicerar den här ändå:

Viajante en av Londons bästa restauranger

Det finns många bra restauranger i London och jag har besökt ett antal av de bästa, främst i Mayfair, Notting Hill och Knightsbridge. Igår vågade jag mig till East End för ett besök på Viajante, tillsammans med en mycket vin- och matintresserad vän som bor i London. East End är ett spännande område som bubblar av liv och det finns en massa coola butiker, hotell och restauranger. Viajante ligger i anslutning till Town Hall Hotel och både Viajante och hotellet har mycket gott rykte.

Chefskocken för Viajante heter Nuno Mendes och han tog över restauranger 2011 och blev direkt belönad med en stjärna i Michelinguiden (från 2012 års utgåva). Viajante är också med på San Pellegrinos lista över världens 50 bästa restauranger, på plats 59. (Jag vet, det är konstigt men trots sitt namn finns hela 100 restauranger med på listan.)

Viajante har en enkel men hemtrevlig inredning. Det är en liten restaurang och det känns som om man sitter i någons vardagsrum och äter. Man får välja mellan en 6-, 9- och 12-rätters avsmakningsmeny och man får inte veta vad som ingår i menyn förrän maten serveras. Medan vi satt och funderade på hur många rätter vi skulle ta började det komma in ett antal underbara amuse bouche, det skulle bli hela sex stycken till slut. Vi valde att satsa på 12-rättersmenyn och vi skulle inte bli besvikna.

Vinlistan är kort men intressant och med mycker rimliga (små) påslag. Champagnelistan bestod uteslutande av odlarchampagne och mitt val föll på Cédric Bouchard Val Vilaine 'Inflorescence', en blanc de noirs gjord på 2009-bas. Ett vin som passade mycket bra till de sex första rätterna:

Scallop with parsnips and watercress
Crab with milk skin and peas
Monkfish with asparagus and millet
Smoked bone marrow with carrot and horseradish
Cod tripe with onion and potato
Langoustine and braised chicken skin

Här är en bild på rätt nummer ett:

Torkad och återfuktad (!) pilgrimsmussla och en rå pilgrimsmussla ovanpå det. Intressant blandning av konsistenser och det var ett återkommande tema: en blandning av konsistenser.

Nuno Mendes kom själv och serverade hälften av rätterna vilket var ett mycket trevligt inslag.

Min vän valde rödvin och det blev Viña Tondonia Gran Reserva 1994, en underbar mogen Rioja, betydligt lättare i stilen än jag hade väntat mig. Återstod gjorde tre ”huvudrätter”:

Celeriac with roasted potato and mushrooms
Presa with vegetable crépinette
Pigs head with baby beets and sorrel

Och avslutningsvis tre efterrätter:
Cucumber with reduced milk and lemon
Black carrot with toasted caraway ice-cream
Milk

En helt fantastisk avsmakningsmeny, helt utan svaga punkter, och det här restaurangbesöket hamnar i det absoluta toppskiktet av mina restaurangupplevelser.

Avslutningsvis fick vi hela menyn, inklusive alla amuse bouche, utskriven på ett prydligt papper, inklusive våra vinval. Bara en sådan sak! Högsta betyg till Viajante!