torsdag 13 december 2012

Grand Cru och Premier Cru i Champagne

Precis som i Bordeaux och Bourgogne finns det i Champagne ett klassificeringssystem som delar in de bästa vinerna i grand cru och premier cru och jag tänkte försöka reda ut begreppen lite. Även om begreppen är lika i de olika vinregionerna så är systemen helt olika. I Bordeaux finns det till och med olika system för olika delar av regionen. Rörigt? Ja! Men det är franska viner vi talar om, inte tysk ingenjörskonst, och därför har vi glatt överseende.

I korthet kan man säga att i Champagne klassificeras byar, i Bourgogne klassificeras vingårdar och i Bordeaux klassificeras viner.

I Champagne och Bourgogne är grand cru bäst och premier cru näst bäst, men när man i Bordeaux säger premier cru menar man oftast gräddan av grand cru, dvs de fem topprankade slottens viner (Lafite-Rothschild, Latour, Haut-Brion, Margaux, och Mouton-Rothschild). Mer om det nedan.

I Champagne klassificeras som sagt byar. Byarna klassificeras på en skala från 1 till 100 (i praktiken 80 till 100) som ursprungligen speglade druvpriserna i procent. Druvor från en by med klassificeringen 80 skulle kosta 80% av vad druvorna från en by med klassificeringen 100 kostade. Det finns 17 byar med klassificeringen 100 och dessa är grand cru och sedan finns det 43 byar med klassificering mellan 90 och 99 som är premier cru. Utöver dessa finns det 264 byar med klassificering under 90.

Systemet i Champagne är trubbigt eftersom kvaliteten på druvor varierar mycket mellan olika lägen i byarna. Och när de stora husen gör sina cuvéer ingår ofta druvor som inte är grand cru och då får inte vinet kallas för grand cru. Krug Grande Cuvée och årgångs-Krug, två av de allra bästa champagerna, är två exempel på detta. Däremot kan man vara säker på att en medioker odlare med dåliga vingårdslägen i Mesnil-sur-Oger kommer att skriva ut Grand Cru på sina etiketter. Det är dessutom ovanligt med Pinot Meunier i grand cru-byarna vilket exkluderar nästan alla non-vintage blends från de stora husen. Ett intressant vin i sammanhanget är vingårdsvinet Moët & Chandon Les Champs du Romont, en ren grand cru Pinot Meunier. Det är roligt att superkommersiella Moët & Chandon tagit fram ett så intressant vin men tyvärr finns det inte på Systembolaget.

I Bourgogne finns också grand cru och premier cru men där är det själva vingårdarna som är klassificerade och i en och samma by finns det vingårdar med olika klassificering. Det är ett bättre system även om vissa vingårdar är så stora att det finns kvalitetsskillnader mellan olika lägen i samma vingård. Dessutom finns det ofta en lång rad producenter som gör viner från en och samma vingård så det kan lätt bli lite rörigt för en oinvigd.

Bordeauxs klassificeringssystem från 1855 är det äldsta och viktigaste klassificingssystemet. Här rankade man individuella viner och 58 olika viner fick statusen grand cru och dessa delades sedan in i fem klasser, varav premier cru (eller premiers grand cru som man ser ibland) är högst. Det här systemet lever kvar än idag och problemet med systemet är att det inte uppdateras. Vingårdar har bytt ägare och rankingen skulle antagligen se något annorlunda ut idag. Eftersom originalsystemet i Bordeaux främst rankade viner i Médoc finns det också andra system i Bordeaux, till exempel Graves-systemet och St Emilion-systemet.

6 kommentarer:

  1. Lättsamt och trevligt inlägg, absolut en bra början för att förstå de här invecklade systemen.

    Men att skriva att Bdx-systemet är det viktigaste är helt knasigt i min värld, det finns väl ingen region som har mer fel i sitt system än det här? Det slängdes ihop över en natt mer eller mindre och slotten/vinerna är klassificerade efter vad de kostade på marknaden. Samt att Mouton tagit ett kliv upp till 1er Cru ska vi inte alls tala om.

    Sen finns det självklart brister i alla system och det gäller (som vanligt) att kunna sina producenter och årgångar.


    Erik

    SvaraRadera
  2. Tack Erik!

    Vad jag menade med att Bordeauxs klassificeringssystem är viktigast är att det är äldst, har funnits i över 150 år med ytterst få ändringar och fortfarande har stor påverkan på priserna. Det är ändå rätt imponerande.

    Sedan bygger alla tre systemen på att pris speglar kvalitet.

    SvaraRadera
  3. Jag förstår din poäng och visst har du rätt, men; jag såg en intressant artikel där författaren hade "reviderat" 1855-klassificieringen till 2005-2009-klassificieringen. Såg ganska mycket detsamma ut förutom vissa super-seconds som hade blivit 1er Cru och vissa 5e Cru som hoppat till 2e osv.

    Jag har ganska svårt för klassificering av vin över lag, särskilt när det gäller priset på vin/druvor/mark etc. Och enligt relativt nya studier (2011, USA) är fortfarande tankesättet högt pris = hög kvalitet och vice versa det absolut vanligaste bland "vanliga" vinkonsumenter gällande pris. "De som dricker billigare än mig är bara pöbeln, men de som dricker dyrare är å andra sidan inte riktigt kloka"- är en vanlig mentalitet.

    Jaja, lite av mina tankar bara angående klassificeringar och priser. Och du ju vet hur vin är, framförallt Champagne, var väldigt glad när du skrev om Hatt och Söner. Där kan vi prata pris=kvalitet, eller hur var det nu?


    Erik

    SvaraRadera
  4. Intressant med den amerikanska studien. Kanske är det just det som Hatt et Söner försökt utnyttja och genom att sätta ett högt pris försökt skapa en illusion om hög kvalitet.

    Och du fick mig att skratta åt "De som dricker billigare än mig är bara pöbeln, men de som dricker dyrare är å andra sidan inte riktigt kloka"-mentaliteten. Det där känner jag igen. :-)

    SvaraRadera
  5. Fransmännen måste kamma till sig och göra begripliga system och betäckningar :) Börja skriva ut vad det är för druva, vem orkar sätta sig in i allt detta, nej det blir vin från Nya Zeeland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan bara dricka och njuta också. :-)

      Radera