Dom Pérignon 2004 provad

Jag har hållit ögonen öppna efter Dom Pérignon 2004 i några månader och i helgen fick jag äntligen prova den för första gången. En god vän på besök hade köpt den på Singapores flygplats och hade med sig den som present.

Jag råkade smälla korken i taket, det var ett enormt tryck i flaskan, kanske för att den varit ute och flugit. Ingen bra början men sedan, vilken doft och vilken champagne! Öppen på näsan med klassiska rostade Dompa-toner och bra längd och kraft i munnen. Min fru var helt lyrisk. Inte alls så “Chardonnay:ig“ som 2002 var som ung utan mer utvecklad och färdig.

Jag var inte särskilt imponerad av 2003:an och inte heller av 1998, 1999 och 2000, men det här är  faktiskt den bästa unga Dompa jag provat. Inte ens 1996 var så här bra som ung. Därmed inte sagt att 2004 har större potential än 1996 eller 2002 men det är en väldigt bra årgång av Dompa som blir spännande att följa.

Philipponnat – en presentation

Det är dags för del två i min serie presentationer av de tio främsta champagnehusen. I första delen berättade jag om Billecart-Salmon, nr 8 på min lista och nu tänker jag skriva om Philipponnat, nr 6 på min lista.

Jag har varit i Champagne och det allra trevligaste besöket jag gjort var hos Philipponnat i oktober 2010 och tre av bilderna (alla utom det hundra år gamla vykortet) nedan är tagna av fotograf Pål Allan vid det besöket. Det är intressant hur mycket ett trevligt besök kan göra, jag känner nästan lika starkt för Ruinart efter ett mycket trevligt besök där 2008.

Philipponnat är granne med Billecart-Salmon i Mareuil-sur-Aÿ och äger där en av Champagne allra främsta vinodlingar: Clos des Goisses. Philipponnat gör sedan 1951 ett årgångsvin som heter just Clos des Goisses på druvor från den här vingården och det är ett fantastiskt och långlivat vin. De äldsta årgångar jag provat av det här vinet är 1976 och 1979 och båda var helt underbara. Med mognad blir det en skön sötma i vinet, jag har skrivit kola, knäck och honung i mina anteckningar, och kombinerat med sin karakteristiska mineralitet och syra blir det en stor vinupplevelse. Jag tycker att Clos des Goisses brukar vara bra som ung också men på ett annat sätt. Då är det ett mer mineraliskt och autolytiskt vin. Jag noterar att det är årgång 2000 som finns hos Systembolaget trots att 2001, 2002, 2003 och 2004 redan är släppta utomlands. Priset 1239 kr är ett fullt rimligt pris. (Det här är för övrigt det enda vin från Philipponnat som finns i Systembolagets fasta sortimentet och det är svagt. Mer om det nedan.)

Sedan några år tillbaka finns det även en Clos des Goisses Juste Rosé som jag tyvärr inte haft möjlighet att prova än. Jag tror att 1999 var första årgången av det vinet.

Clos på vinfranska betyder muromgärdad vingård och Clos des Goisses är unik på många sätt.

Clos des Goisses sluttar kraftigt ner mot Marne-kanalen och närheten till vattnet i kombination med ett rakt sydläge gör Clos des Goisses någon grad varmare än någon annan vingård i Champagne. Clos des Goisses är planterad med både Pinot Noir och Chardonnay och vinet Clos des Goisses brukar ha ungefär samma druvblanding som vingården själv: 70% Pinot Noir och 30% Chardonnay.

Jag träffade Charles Philipponat i oktober 2010 och han sa något i stil med att Clos des Goisses gör sig själv, vilket hus som helst hade kunnat göra ett lika bra vin av det unika druvmaterialet.

Det finns förresten ett klassiskt vykort från början av 1900-talet där Clos des Goisses i bakgrunden och spegelbilden i vattnet nedanför bildar en silhuett av en flaska champagne:

Nog om Clos des Goisses. Vad gör Philipponnat mer?

Årgångslösa ingångsvinerna heter Royal Réserve Brut, Royal Réserve Non Dosé och Royal Réserve Rosé. Det är fräscha och rena viner men kanske inte så märkvärdiga. Dosagen är 8 gram vilket är några gram lägre (vilket är positivt!) än vad som är brukligt för huschampagners ingångsviner. Jag noterar att bara Royal Réserve Brut finns att få tag på i Sverige och det bara i beställningssortimentet. Märkligt!

Sedan har Philipponat en trio standardårgångsviner: Réserve Millésimée, Grand Blanc och Sublime Réserve. De här är bra, alla tre, och Grand Blanc 2005 finns i beställningssortimentet. Réserve Millésimée är standardvintage, Grand Blanc är en blanc de blancs och Sublime Réserve är ett sött vin med hela 30 gram socker. Bäst av de här tre är Grand Blanc och det är lite lustigt att Philipponnat går emot den Pinot-dominerade husstilen och gör en så bra blanc de blancs. Gosset i grannbyn Aÿ gör för övrigt samma sak. Normalt tycker jag inte alls om söt champagne men Sublime Réserve har hög syra och känns inte så söt som den är.

Sedan finns det en duo viner som Charles Philipponnat har introducerat sedan han blev vd 1999 och det är Cuvée “1522“ och Cuvée “1522“ Rosé, två årgångsviner med låg dosage (4 gram) som är mycket bra. Namnet “1522“ kommer av att familjen Philipponnat ägt vingårdar i Champagne sedan 1522 även om champagnehuset Philipponnat grundades först 1910.

Det är synd att bara tre viner från Philipponnat finns på Systembolaget. Alla viner ovan finns i svenske importören Spendrups restaurangsortiment och jag hoppas att exempelvis Cuvée “1522“ kommer in på Systembolaget, åtminstone i beställningssortimentet. Priset skulle hamna runt 650 kronor och det är ett bra pris för en så bra champagne. Om någon har bra kontakter hos Spendrups så slå ett slag för Philipponnat!

Jag avslutar med en härlig bild på Charles Philipponnat när han degorgerar en Clos des Goisses 1993 för hand.

Stort tack till Pål Allan för att jag fick låna dina fina bilder.

Klubbade champagner

Måndagens vinauktion i regi Stadsauktion/Systembolaget är inte avslutad än men nu är alla champagner klubbade. Rimliga slutpriser överlag förutom att Cuvée St Vincent 1996-posten blev såld för hela 2000 kr plus avgifter vilket är 60% över vad samma viner gick att köpa för på Systembolaget i förra vecka. Min blogg har uppenbarligen för få läsare...

Jag vill gratulera den som ropade hem en Pommery Rosé 1945 för bara 3000 kr. Jag håller tummarna att innehållet är i gott skick - det kan vara en fantastisk upplevelse som väntar.

1996:orna jag tipsade om i fredags gick alla för rimligt pris.

Sedan kan jag konstatera att Jacques Selosse viner är hetare än någonsin. En post med två Selosse 1986 gick för hela 29.000 kr (utrop: 6000 kr) och posten med två Selosse 1996 gick för 13.000 kr (utrop: 7000 kr).

Billecart-Salmon – en presentation

För ett par månader gjorde jag en topplista över de tio främsta champagnehusen (enligt mig) och jag tänker i tio separata inlägg under en tid framöver presentera vart och ett av de här husen. Jag börjar med Billecart-Salmon som är nummer 8 på min lista.

Billecart-Salmon grundades 1818 och håller till i premier cru-byn Mareuil-sur-Aÿ, den kanske allra främsta premier cru-byn i Champagne.  Granne med Billecart-Salmon i Mareuil-sur-Aÿ ligger för Philipponnat, 6:a på listan, och bara ett par kilometer bort ligger grand cru-byn Aÿ där både Bollinger och Gosset (7:a och 9:a på min topplista) ligger.

Billecart-Salmons standardviner är ok men kanske lite slätstrukna. Rosén är snäppet bättre av de två men är väldigt dyr i Sverige (549 kr för en flaska). Jag brukar själv aldrig köpa hem Billecart-Salmon Brut eller Rosé Brut men blir heller inte besviken om det är glaschampagne på en restaurang eller på ett flygplan.

Billecart-Salmon gör fem olika årgångsviner:

• Cuvée Nicolas François (eller NF som den kallas) som är deras “standard-vintage”.
• Cuvée Elisabeth Salmon som är deras “standardrosé-vintage”.
• Grand Cuvée som är ett slags prestigevin, ett helt fantastiskt vin, klart bättre än NF. Lite av en kännarchampagne också och svår att få tag på. Tyvärr blir 1998:an, den senast släppta årgången, sista årgången av det här vinet. Jag vet inte om beslutet är kommersiellt grundat eller om Billecart-Salmon helt enkelt tappat kontrakt med odlare av druvmaterialet som använts i det här vinet.
• Blanc de Blancs. Ett lite udda årgångsvin eftersom Billecart-Salmon inte äger några Chardonnayodllingar.
• Le Clos Saint-Hilaire, en bland de noir och vingårdschampagne gjord på Pinot Noir från Billecart-Salmons hemby Mareuil-sur-Aÿ. Första årgången av det här vinet var 1995 men jag har tyvärr inte provat någon årgång av det än. Det är en av de allra dyraste champagnerna som finns och kostar hela 3699 kr på Systembolaget.

Sammanfattningsvis en vit standardvintage, en rosé, en vit prestige, en blanc de blancs och en blanc de noir. Ett imponerande utbud av årgångsviner som täcker in alla smakriktningar.

Jag drack Cuvée N.F. 2000 härom dagen och blev inte särskilt imponerad. N.F. är ett vin som behöver tid och 2000 är inget undantag. Lite störande hög dosage som låg ovanpå vinet och inte var integrerad än.

Köptips till nästa veckas auktion

På måndag startar en ny dryckesauktion i regi Stadsauktion/Systembolaget och i vanlig ordning klubbas champagnerna först. Det finns 101 poster att välja på och de klubbas mellan kl 13.00 och kl 15.32.

Jag skrev ett ilsket inlägg igår om Systembolagets värderingsmäns galna värdering av Cuvée St Vincent. Vad ni än gör köp inte den posten till det priset! Jag tycker inte heller att en tramsig champagne som Ace of Spades har på auktionen att göra men nu ska jag försöka sluta klaga.

Vad ska man köpa då?

Det är alltid gambling att köpa äldre flaskor eftersom man inte vet hur de lagrats men för gamblers finns det en rad spännande poster den här gången. Pommery Rosé 1945, Pol Roger 1949 och fyra stycken poster Dom Pérignon från klassiska 60-talsårgångar. Jag ska också säga att en fuktskadad eller försvunnen etikett (som för Pommery Rosé 1945) inte är något negativt om man planerar att dricka vinet, det kan vara ett tecken att vinet är lagrat i bra miljö med hög luftfuktighet. Om man däremot köper som investering för att sälja vid ett senare tillfälle ska man satsa på perfekta etiketter, paradoxalt nog.

Precis som förra auktionen finns det många bra 1996:or att bjuda på. Det finns två lådor med Bollinger Grande Année (här och här), tre poster med underbara Clos des Goisses (här, här och här) och en post med två flaskor Winston Churchill. Alla har rimliga utropspriser och två flaskor Winston Churchill 1996, en av de allra bästa 1996:orna, för 3200 kr får ses som rena fyndet!

Det finns också en post med två flaskor Jacques Selosse 1996. Här får man dock öppna plånboken rejält. Jag skulle inte bli förvånad av de kommer att gå över utropspriset på 7000 kr.

Slutligen vill jag rekommendera Jacquesson Avize 1996, föregångaren till vingårdschampagnen Jacquesson Avize Champ Caïn som jag skrivit om tidigare.

Lycka till på måndag!

Galen värdering

I nästa vecka är det vinauktion igen och jag återkommer med köptips men jag såg en helt galen värdering. R&L Legras Cuvée St Vincent 1996 har släppts av Systembolaget vid ett flertal tillfällen. Det är ett trevligt men inget stort vin. Senast det släpptes på Systembolaget var i fredags (1 november) och då kostade det 749 kr. Det har tidigare kostade mindre.

Inför nästa veckas auktion har Systembolagets värderingsmän värderat en post med två flaskor R&L Legras Cuvée St Vincent 1996 till 2800 kr! Med avgifter är det 124% mer än vad de kostade på Systembolaget för några dagar sedan…

Ge Systembolagets värderingsmän tillgång till Systembolagets hemsida så att sådana här misstag inte upprepas gång efter gång!

Restaurang Petrus i Hongkong

Jag har precis ätit en härlig middag på tvåstjärniga restaurangen Petrus i Hongkong. Den ligger på 56:e våningen av hotell Island Shangri-La med magnifik utsikt mot hamnen och Kowloon.

Inredningen är gammaldags, lite blandning av franskt slott från 1700-talet och kolonialstil. Inte i min smak men det funkar ändå på något sätt. Även menyn är konservativ där fokus ligger på klassiska rätter med utförande i världsklass. Jag hittade till och med Crêpes Suzette på efterrättsmenyn - jag kan inte påminna mig om att jag sett den klassiska efterrätten på någon stjärnkrog förut. Hade det varit i Stockholm hade det säkert varit en ironisk vinkning med någon twist men här var den säkert menad på fullt allvar. Den kostade till och med lite mer än alla andra efterrätter.

Som jag skrivit förut är inte Manila någon gastronomisk stad på något sätt och det blir nästan en chock för smaklökarna att äta på en sådan här restaurang. Men det var en behaglig chock och det dröjde inte länge förrän ett lyckorus sköljde över mig.

Middagen inleddes lovande med att sommelieren kom med en rullvagn med champagne och frågade om jag ville ha ett glas Taittinger, Bruno Paillard, Comtes 2004 eller Cuvée William Deutz Rosé 2002. Valet föll på William Deutz Rosé 2002 som visade sig från sin bästa sida. Lite ung och grapefruktig men en sylvass syra som fick tankarna att gå till Krug Rosé. En rosé helt i min smak och en bra glasutveckling som lovar gott för framtiden. En champagne som jag gärna återkommer till om 5-10 år.

De hade färsk albatryffel och en liten tryffelavsmakningsmeny som var mycket frestande men jag nöjde mig med en tryffelrisotto från tryffelmenyn följt av sjötunga från vanliga menyn. Min ursprungliga plan var att ta in en hel flaska champagne men en ettåring med sömnproblem hemma gjorde att jag inte hade ork till det.

En mycket bra restaurang som jag varmt kan rekommendera.