fredag 24 oktober 2014

Missa inte restaurang Bucato i Culver City

Restaurangutbudet i Los Angeles är enormt. Vi har hittills ätit mest i Beverly Hills och West Hollywood men tidigare i veckan gjorde vi ett besök på en ganska nyöppnad restaurang i Culver City som snabbt fått fantastiskt bra rykte: Bucato. Culver City är en del av LA som är på väg att bli “hipp“ igen.

Bucato är väldigt populär och har som policy att inte ta några bokningar i förväg. Först samma dag kan man ringa och boka. Själva hade vi vägarna förbi och gjorde ett spontanbesök redan vid sex i måndags kväll.

Maten är italiensk med en twist. Precis som på många andra innerestauranger här i Los Angeles (till exempel Ink och Bazaar) beställer man små- och mellanrätter som man delar på. Jag är inte helt förtjust i det konceptet, jag vill ha min egen tallrik, men min fru älskar det. Men på Bucato tyckte till och med jag att det fungerade bra.

Allt vi beställde var väldigt bra. Filloni-brödet, den friterade blomkålen i siciliansk stil och orecchiette-pastan med korv gjord på sidfläsk och chili var alla fantastiska rätter.

Helt klart värd ett besök för er som planerar att resa till Los Angeles!

torsdag 23 oktober 2014

Vilmart & Cie – en presentation

Att Vilmart är en av mina absoluta favoritodlare kan inte ha undgått någon läsare av den här bloggen. Jag älskar stilen och toppvinet Coeur de Cuvée är en av mina absoluta favoritchampagner. På min lista över de främsta champagneodlarna placerade jag Vilmart på en andraplats, tätt efter Jacques Selosse. 

Vilmart grundades 1890 av Désiré Vilmart och har sedan dess gått i arv från generation till generation. Idag drivs Vilmart av Laurent Champs vars mor hette Vilmart som ogift. Det är under Laurent Champs tid (sedan 198990) som Vilmart nått sin nuvarande kultstatus. Jag har sjäv inte provat någon äldre Vilmart än Coeur de Cuvée 1992, en underbar årgång. Om någon har en 1990:a som ni vill avvara så hör jag gärna av er till mig.

Vilmart har sin hemvist i byn Rilly-la-Montagne, en premier cru-by precis söder om Reims. Den här delen av Champagne är mest känd för sin Pinot men Vilmarts odlingar är 60% Chardonnay och 40% Pinot Noir.

Premier cru är ingen imponerande klassificering i Champagne precis så vad är det som gör Vilmart så bra? Till att börja med har Vilmart väldigt bra lägen på sina odlingar, en viktig aspekt som klassificeringssystemet i Champagne helt missar. Sedan lagras alla Vilmarts champagner, även ingångsvinet, på ekfat från Bourgogne i tio månader, malolaktisk jäsning undviks och alla druvor odlas med ekologiska metoder. Det här tillsammans med högkvalitativ Chardonnay från “Pinotregionen” Montagne de Reims ger Vilmarts en väldigt speciell stil. Ibland kallas Vilmart för fattigmans-Krug” men den parallellen förstår jag inte riktigt - jag tycker att Vilmarts stil är mer elektrolytisk och lätt medan Krug har mer kraft och komplexitet.

Ekfatskaraktären finns alltid där och vinerna vinner alltid på lagring även om jag tycker att toppvinet Coeur de Cuvée brukar vara väldigt charmigt redan vid släpp.

Ingångsvinet heter Grande Réserve och är till skillnad från de tre (!) bättre vita champagnerna Pinot-dominerad (70%). Det märks att druvmaterialet är enklare men det här är också en billig champagne (296 kr hos Franska Vinlistan). För en ekfatslagrad champagne utan malolaktisk jäsning är det ändå ett rimligt pris, tycker jag. För ett par år sedan hade jag ett par lådor halvflaskor av den här champagnen och de gick åt snabbt.

Det finns en bättre årgångslös champagne också som heter Grand Cellier. Druvblandningen är omvänd (70% Chardonnay och 30% Pinot Noir) jämför med Grand Réserve och är ett stor kliv uppåt i kvalitet. Det här är dessutom ett vin som vinner mycket på några års flasklagring.

Sedan finns det två vita årgångsviner: Grand Cellier d'Or och Coeur de Cuvée. Båda är underbara viner som håller mycket hög klass, årgång efter årgång. Av Coeur de Cuvée görs det bara ungefär 3000 flaskor per årgång och till det använder Vilmart enbart druvmaterial från de bästa lägena och  använder dessutom bara första delen av första pressningen, därav namnet “förstapressningens hjärta”. Senaste årgången, 2006, finns på Systembolaget just nu för 777 kr.

Jag har läst att Vilmart kommer att släppa en Coeur de Cuvée Blanc de Blancs från årgång 2009 och det är verkligen ett vin att se fram emot!

Sedan har Vilmart två roséer också: årgångslösa Cuvée Rubis och årgångsvinet Grand Cellier Rubis. 1997 var en fantastisk årgång av Grand Cellier Rubis och den kan man ibland hitta i vinlistor på restauranger eller vinbarer men jag tycker inte att årgångarna från 2000-talet har imponerat lika mycket. 2002 har fått högt betyg av Juhlin (94) men just den årgången har jag inte provat.

Här i USA är det tyvärr dyrt med Vilmart, ungefär 20-30% dyrare än i Sverige. Men jag har ett trevligt lager Coeur de Cuvée i min källare i Sverige som jag inte kan tulla av.

fredag 10 oktober 2014

Varning för Nicolas Feuillatte

Jag brukar försöka hålla en positiv ton i den här bloggen, framför allt när det gäller champagne. Men häromdagen, hemma hos en god vän, fick jag välja mellan Taittinger Rosé och Nicolas Feuillatte Rosé. Jag har aldrig druckit någon bra champagne från Nicolas Feuillatte men rosén hade jag inte provat så jag valde den ändå. Vilket hemskt vin, vilken beska, vilka onaturliga smaker! Hade jag provat det blint hade jag aldrig trott att det var champagne i glaset. Om jag bortser från defekta viner kan det här faktiskt ha varit den sämsta champagne jag druckit.

torsdag 9 oktober 2014

Comtes och Cristal

En vinhandlare här i USA där man ofta kan fynda är Premier Cru i San Francisco. Jag slank in på deras sajt igår och kunde inte motstå att köpa Taittinger Comtes de Champagne 2005 för $99,99 flaskan.

Dessutom mailade min engelska vinhandlare (Farr Vintners) mig häromdagen och berättade att de sålde Cristal 2006 på magnum. Som investering tror jag stenhårt på Cristal och inte minst på magnum. Det blev ett par lådor men de kommer jag aldrig att dricka utan förhoppningsvis sälja med en bra vinst om några år.

måndag 6 oktober 2014

Roederer i samarbete med Philippe Starck

Champagnehuset Louis Roederer inleder ett samarbete med den franske designern Philippe Starck. Starck har designat etikett och kartong till Roederer Brut Nature 2006. Snyggt? Ja, det tycker jag.

Något som gör det här samarbetet extra intressant är att Roederer valt en väldigt “okommersiell“ champagne för den här specialförpackningen. En årgångschampagne utan dosage är knappast någon storsäljare precis.

fredag 3 oktober 2014

Många intressanta champagner på nästa veckas vinauktion

På måndag är det dags för vinauktion igen och den här gången kom jag ihåg att publicera lite köptips. Det är många intressanta champagner den här gången och variationen är lite större än vanligt.

Till att börja med är det hela 16 poster med champagne från 50-, 60- och 70-talet vilket är ovanligt mycket. Det är alltid lite riskabelt att köpa så gamla viner på auktion eftersom man inte vet hur de lagrats. Systembolaget/Stadsauktion kräver ingen dokumentation om hur vinerna lagrats, bara att flaskorna/korkarna/innehållet ser bra ut. För den som vågar chansa är posterna med Comtes 1975 (fem flaskor) och 1976 (tre flaskor) intressanta. En av de bästa vinprovningarna jag varit på var en Comtes-vertikal. Lagrad Comtes kan vara helt fantastisk.

Vad ska man köpa då? Här är några tips från 1989 och framåt:
  • Billecart-Salmon Cuvée NF 1989 på magnum med ett mycket rimligt utropspris på 3.000 kr. Lagrad NF kan vara väldigt bra och 1989 är en underskattad årgång som kommit lite i skymundan av fantastiska 1988 och hajpade 1990.
  • Clos des Goisses 1990 där utropspriset för fem flaskor är mycket låga 8.000 kr. Jag tycker att det borde vara ungefär det dubbla. Fyndläge!?
  • Winston Churchill 1990 och två poster 1996 (en respektive tre flaskor). Som jag nämnt förut brukar priserna på Winston Churchill vara märkligt låga i Sverige. Det är en fantastisk champagne.

Och så ett par varningar:

torsdag 2 oktober 2014

Aquavit har fått sin andra stjärna

Häromdagen presenterade Michelin vilka restauranger i New York som får stjärnor i 2015 års upplaga av Michelinguiden. Jag noterar att Eleven Madison Park, en av de bästa restauranger jag ätit på, får behålla sina tre stjärnor. Den hade för övrigt bara en stjärna när jag var där 2011 men gick sedan direkt från en till tre och har behållit tre sedan dess.

Och Aquavit, en restaurang som serverar skandinavisk mat inklusive köttbullar och gravlax, får sin andra stjärna! Jag har aldrig ätit där men nu när jag är utlandssvensk borde jag kanske gå dit. Någon av mina läsare som varit där?