lördag 11 juni 2016

Vårens sista vinauktion börjar på måndag

På måndag börjar vårens sista vinauktion och det är hela 88 poster champagne den här gången vilket jag tror är flest i år. Det är en lite udda uppställning med väldigt många äldre champagner (tre från 50-talet, tretton från 60-talet och sex från 70-talet) kombinerat med väldigt många toppviner från 1996 som säljs lådvis. Fyra lådor Krug 1996, sex lådor Salon 1996 och en låda Dompa 1996.

Jag vill tipsa om tre bra 1995:or som säkert kan gå till rimligt pris i skuggan av alla 1996:or.
Charles Heidsieck Blanc des Millenaires 1995 (tre flaskor)
Winston Churchill 1995
Dom Pérignon Oenothéque 1995 (tre flaskor)

Lycka till på måndag!

torsdag 9 juni 2016

Marani - en georgisk restaurang i Moskva

När jag var i Moskva i april nämnde jag att jag ätit på en georgisk restaurang som jag inte kom ihåg namnet på. I förra veckan var jag där igen och den här gången var jag mer uppmärksam. Restaurang heter Marani och ligger vid floden framför Radisson Royal Hotel. Fantastisk georgisk mat som påminner lite om turkisk mat. På en liten scen precis vid vårt bord sjöng en manlig kvartett georgiska folksånger i stämmor. Det låter kanske lite som en turistfälla men maten är väldigt bra.

Radisson Royal Hotel i bakgrunden

















Vegetariska georgiska röror och rullar











onsdag 8 juni 2016

Prestigechampagner del 5

Jag tänkte avsluta serien om prestigechampagner med en lista över de prestigechampagner som finns att köpa eller beställa från Systembolaget.

Jag börjar med en trio champagner som alla intresserade borde prova:

Winston Churchill 2004
Pol Rogers underbara prestigechampagne som är fantastiskt bra årgång efter årgång. Även om priset i Sverige har gått upp några hundralappar de senaste åren tycker jag fortfarande priset är relativt lågt.

Den finns tydligen att fynda på vissa Viking Line-båtar för drygt 800 kr men jag tycker att den är väl värd sitt Systembolagspris (1401 kr) också. En champagne som inte behöver någon mer lagring.

Taittingers prestigechampagne från ett riktigt bra år.

Här är ytterligare åtta bra prestiger:

Avslutningsvis finns det fyra prestiger som jag tycker är för dyra (Bollinger, Lanson och Laurent-Perrier) eller helt enkelt för dålig (Nicolas Feuillatte). Vänta med dem tills ni druckit alla ovanstående. Två gånger.

onsdag 25 maj 2016

Prestigechampagner del 4

Idag tänkte jag skriva om en prestigechampagne som jag inte är så imponerad av: Dom Ruinart. Jag vet att den funnits på Systembolaget tidigare men inte nu.

Dom Ruinart
Dom Ruinart är en av fyra blanc de blancs bland de stora husens prestigechampagner. De andra är Lanson Noble Cuvée Blanc de Blancs, Taittinger Comtes de Champagne och Charles Heidsieck Blanc des Millenaires. De två senare är flera klasser bättre. Jag har ändå haft förmånen att prova Dom Ruinart 1988 på magnum två gånger och visst är den bra, men för mig är det något som fattas.

Däremot tycker jag att systervinet Dom Ruinart Rosé kan vara riktigt bra.

När jag besökte Ruinart 2008 fick vi prova NV Ruinart, NV Ruinart Rosé mot Dom Ruinart 1996 och Dom Ruinart Rosé 1996. Vår trevliga guide spottade professionellt alla viner utom just Dom Ruinart Rosé – jag skulle göra likadant om jag jobbade där.

fredag 20 maj 2016

Prestigechampagner del 3

Under de år som jag haft den här bloggen har jag skrivit om många prestigechampagner. Jag har rekommenderat köp av dem på auktionerna och jag har beskrivit tio ganska noggrant i min serie om de tio främsta champagnehusen.  Jag har även skrivit separata inlägg om exempelvis Dom Pérignon, La Grande Dame och Comtes deChampagne.

Idag tänkte jag skriva om kanske den bästa prestigechampagne som jag inte skrivit om förut:

Mumm Cuvée R Lalou
Mumm är världens fjärde största champagneproducent (efter Moët & Chandon, Veuve Clicquot och Laurent-Perrier) med en produktion på ungefär åtta miljoner flaskor per år. Det är lite förvånande att ett sådant framgångsrikt champagnehus har en så anonym prestigechampagne, men det beror delvis på att Mumm upphörde med det här vinet 1985 och lät det göra comeback först för några år sedan, med årgång 1998. Mumm satsar verkligen på kvalitet nu och målet verkar vara att göra en riktigt bra champagne, inte att sälja hundratusentals flaskor av den.

Mumm har dedikerat tolv grand cru-vingårdar till Cuvée R Lalou. Den senaste årgången är 2002 och till den användes druvor från sex av dessa vingårdar: Pinot Noir från Ambonnay, Verzy och Verzenay blandat med Chardonnay från Avize och Cramant. Jag har inte provat den än men den finns  i beställningssortimentet för 1210 kr men är tillfälligt slut hos importör.


Hur bra är Cuvée R Lalou då? Jag kan inte uttala mig generellt om det eftersom jag bara bara provat en årgång (1998) och bara vid två tillfällen. Det var precis efter att den släppts och jag upplevde den då som väldigt Chardonnaydominerad i stilen trots att den innehåller 50 % Pinot Noir. Jag skrev också kort att jag tyckte att den var bra men inga fler detaljer.


Jag skrev det här inlägget på planet mellan Buenos Aires och London och blev riktigt sugen på att prova 2002:an men tyvärr fanns den inte på Heathrow heller.

onsdag 18 maj 2016

Prestigechampagner del 2

Av de 25 största champagneproducenterna har 18 en klar prestigechampagne och med undantag av Nicolas Feuillatte Cuvée Palmes d’Or tycker jag att alla är bra champagner.

Av dessa 18 champagner är 13 en blandning av Pinot Noir och Chardonnay, två innehåller även lite Pinot Meunier och tre är blanc de blancs, dvs innehåller 100 % Chardonnay. Blandningarna ligger i genomsnitt ytterst nära 50/50 mellan Pinot Noir och Chardonnay. I ytterkanterna finns Duval-Leroy Femme de Champagne med 80 % Chardonnay och Bollinger La Grande Année med 70 % Pinot Noir.

De två prestiger som innehåller Pinot Meunier innehåller bara en liten skvätt – Cuvée William Deutz innehåller 10 % och Perrier-Jouët Belle Epoque bara 5 %. Kära läsare, det här är trivia som ni kan testa era vinvänner på vid nästa provning. Vilka två storhusprestiger innehåller Pinot Meunier?” Underkänn svaret Krug eftersom det är ett relativt litet hus.


Apropå Duval-Leroy Femme de Champagne så är det en prestigechampagne som jag nästan hade glömt bort. Jag drack 1996:an för fem år sedan och tyckte att den var väldigt bra. Jag tyckte att den påminde om både en ung Dom Pérignon och Comtes de Champagne och jag undrar hur den har utvecklats sedan dess. Det kan jag enkelt ta reda på för jag såg just att 1996:an släpptes igen på Systembolaget i höstas, den här gången för 1999 kr och det finns kvar flaskor i vinkällarbutikerna. Det är ungefär dubbelt så mycket som den kostade för fem år vilket är lite dyrt men samtidigt är det kul att den går att köpa igen. Är det någon som vet om det är en sendegorgerad version?

fredag 13 maj 2016

Prestigechampagner del 1

Jag tänkte starta en liten serie om champagnehusens prestigechampagner. Oftast gör champagnehusen mer än ett årgångsvin och då brukar man kalla det bättre vinet för en prestigechampagne. Ofta har det här vinet också ett eget varumärke. Jag brukar till exempel tala om Dom Pérignon, Cristal och Winston Churchill utan att nämna vilka champagnehus som ligger bakom (Moët & Chandon, Louis Roederer respektive Pol Roger). Ibland finns prestigechampagnerna som rosé också.

Jag kan också tillägga att LVMH på sin hemsida låtsas att Dom Pérignon är ett eget champagnehus som grundades 1668. En rätt avancerad historieförfalskning för att stärka varumärket Dom Pérignon. Sanningen är att champagnehuset Moët & Cie grundades 1743, döptes om till Moët & Chandon 1833 och lanserade sin prestigechampagne Dom Pérignon först 1921. Vad har LVMH fått årtalet 1668 ifrån då? Jo, det var det året munken Dom Pérignon flyttade till ett kloster i Champagne men han grundade inte något champagnehus.

Två champagnehus, Krug och Salon, har bara prestigechampagner i sitt sortiment. Och Laurent-Perrier och Krug gör prestigechampagner som inte är årgångsviner utan multi-vintage.

Just Laurent-Perriers prestigechampagne Grand Siècle drack jag häromdagen på en flight med British Airways till São Paulo. Den är en blandning av tre årgångar och nuvarande årgångsblandningen innehåller 1997, 1999 och 2002. Det är nog den sämsta upplagan av Grand Siècle jag provat och jag skulle aldrig betala Systembolagspriset 995 kr för den här champagnen. Tittar man på årgångarna är det inte konstigt att tidigare blandningar, till exempel 1993/1995/1996 och 1995/1996/1997, var bättre, men det är också möjligt att Laurent-Perrier med sina kommersiella framgångar ökat produktionen på bekostnad av kvaliteten.