onsdag 25 april 2018

The Per Gessle Selection

Per Gessle är en av många kändisar som sätter sitt namn på vin, men till skillnad från de flesta andra verkar Per Gessle ha en genuint vinintresse och det är inga billiga boxviner han säljer. Nu har han, i samarbete med Pierre Péters, släppt en exklusiv champagne som heter Cuvée The Improver. Endast 400 flaskor har producerats varav de flesta kommer att säljas på Per Gessles hotell i Tylösand. Jag har köpt tre via Systembolagets privatimport och hämtade ut dem idag.

Basårgången är 2012, dosagen är 5 gram och sedan innehåller vinet reservviner från Pierre Péters solera som startades 1988. Låter rätt likt Pierre Péters Cuvée de Reserve men eftersom jag betalade 599 kr flaskan hoppas jag att det är bättre på något sätt. Jag återkommer när jag har provat.


lördag 21 april 2018

En champagnedrickares guide till stilla viner: en återblick

Det har tagit tid men nu har jag skrivit fem avsnitt om stilla viner:
Bordeaux
Bourgogne
Tyskland
Piemonte
Rioja

Jag kommer att skriva två avsnitt till innan jag avslutar den här artikelserien: Toscana och Rhone.

Dessutom kommer jag att börja skriva lite mer om de stilla viner jag dricker. 55 % av alla viner jag dricker är ju faktiskt stilla viner.

torsdag 19 april 2018

Återbesök i Manila

Den här veckan har jag varit i Manila och i tisdags tog med några kolleger till Elbert's Steak Room, som var en av våra favoritrestauranger när vi bodde här. Amerikanskt kött av högsta klass men man får också betala för den kvaliteten: en entrecote kostar över 700 kr.

Till det tog jag in en Roda Reserva 2012, en väldigt trevlig Rioja som finns på Systembolaget för 349 kr.

måndag 16 april 2018

Nya årgångar av Vilmart hos Franska Vinlistan

Under bloggens vinterdvala missade jag inte bara två dryckesauktioner och att Frantzén fick tre stjärnor, utan också att Franska Vinlistan släppt nya årgångar av Vilmart. Lyckligtvis finns alla kvar att beställa och själv har jag både hunnit köpa och prova.

Vilmart Grand Cellier Rubis 2011 är en av de nya årgångarna. Jag var inte helt förtjust i 2010:an som var lite för kraftig för min smak, men 2011:an är väldigt elegant med fint integrerade ekfat. Båda finns att köpa hos Franska Vinlistan för 835 kr/flaskan och jag rekommenderar verkligen 2011:an. Vilmart lyckades även väldigt bra med Grand Cellier d'Or 2011 så i likhet med ett par andra udda årgångar, som 1992 och 1997, verkar det ha varit ett riktigt Vilmart-år!

Apropå Vilmart kan jag varmt rekommendera Kristaps Karklins Instagram-konto. Han provar en rad spännande och bra champagner och lägger upp snygga bilder med provningsanteckningar. Häromveckan provade han just Grand Cellier Rubis 2010 och skrev så här (min översättning):

Roséchampagne är en vintyp som delar mina vänner och konsumenter i allmänhet i olika grupper. Få föredrar saignée - den mest extrema, andra föredrar 'blended' odlarroséer, medan några föredrar 'blended' roséer från de stora champagnehusen. Vilmart Grand Cellier Rubis 2010 är ett av få viner som kan tillfredsställa allihopa.

Vilmart har också bytt etiketter på alla sina viner och nu har alla vit bakgrund.

Den nya etiketten på rosén är den jag tycker är snyggast.

Etiketten för Coeur de Cuvée var bättre förr!

lördag 14 april 2018

En champagnedrickares guide till stilla viner: Rioja

I norra Spanien ligger Rioja, en vinregion där man kan hitta mycket bra viner till rimliga priser och är därför en region jag rätt ofta väljer på restaurang. Tempranillo heter den dominerande druvan i röda Riojaviner men oftast innehåller vinerna också grenache, eller garnacha tinta som druvan heter i Spanien, samt malvasia och graciano. Vinerna är oftast lagrade på ekfat. Traditionellt lagrades vinerna länge på amerikanska ekfat men numera tar moderna producenter det lugnare med eken och använder fransk ek och har kortat ner tiden.

Apropå ekfat och lagring så bygger klassificeringssystemet som infördes 1980 i Rioja på just lagringstid:
Crianza: lagrad i minst två år, varav ett år på ekfat
Reserva: lagrad i minst tre år, varav ett år på ekfat
Gran Reserva: lagrad i minst två år på ekfat och minst tre år på flaska

(Ovanstående tider gäller rödviner, för vita är lagringstiderna något annorlunda.)

Hur dåligt druvmaterial man än har kan man alltså få skriva Gran Reserva på etiketten bara genom att lagra vinet i några år extra, och det är exakt vad vissa producenter gör. Svärfar brukar ibland skryta med om att han kan köpa tre flaskor Gran Reserva för 10 euro på lokala snabbköpet i Marbella, och då tänker jag tyst: ”Jättebra, bara jag slipper dricka det”.

Det finns omvänt producenter som har tillgång till mycket bra druvmaterial men inte vill lagra sina viner i två år på ekfat. Roda I Reserva är ett bra exempel på ett sådant vin och 2009:an av det vinet är nog den bästa röda Rioja jag druckit. 2010:an (en på papperet ännu bättre årgång) av samma vin finns i beställningssortimentet för 519 kr. 

Vit Rioja dricker jag sällan men den är gjord på druvan viura. Bortsett från kultvinet Viña Tondoñia Blanco som är väldigt svårt att få tag på har jag inte druckit några riktigt bra vita viner från Rioja de senaste åren.

Min erfarenhet är att årgången är extra viktig för Riojaviner jämfört med andra regioner och just nu ska man leta efter 2009, 2010 och 2011. På restaurang brukar jag tjuvkika i appen WineSpectator WineRatings+ för att se vilka årgångar som har högst betyg.

Det finns mycket bra Rioja på Systembolaget, om man räknar in beställningssortimentet. Här är några konkreta tips:
Muga Reserva Selección Especial 2012 för 275 kr. 

Ingen Gran Reserva? Det finns säkert några bra men just nu hittar jag faktiskt ingen bra Gran Reserva som jag har provat på Systembolaget.

fredag 13 april 2018

Äntligen tre stjärnor för Frantzén

Det här är ingen nyhet längre men i slutet på februari fick Frantzén, som första svenska restaurang någonsin, tre stjärnor i Michelinguiden. Jag har inte varit på nya Frantzén än men besökte Frantzén-Lindeberg två gånger och Frantzén i Gamla stan en gång. Enligt mig borde Björn Frantzén fått den tredje stjärnan för flera år sedan och det är bara att gratulera att han äntligen fått den.

Jag ska försöka få bord på nya Frantzén snart men jag råkar alltid vara upptagen med något annat när de öppnar för nya bokningar den första i varje månad. Nu senast satt jag i en skidlift i Åre när bokningen av bord i maj öppnade.


torsdag 12 april 2018

Lilla Ego imponerar stort

I förra veckan blev jag och min fru bjudna på middag på Lilla Ego av min bror och hans fru.

Lilla Ego är en liten krog på Västmannagatan i Vasastan som kombinerar fine dining med kvarterskrogskänsla. Servicen är mycket avslappnad men också mycket kompetent och maten håller faktiskt Michelinkrogsklass! En unik restaurangupplevelse i Stockholm.

Det är svårt att få bord (av förståeliga skäl!) men jag kan varmt rekommendera ett besök.

Tataki på häst med gröna gubbar och svamp. Fantastisk!

En mycke bra torskrätt som inte längre finns kvar på menyn.