torsdag 4 januari 2018

En summering av 2017

Kära läsare, som ni märkt har det blivit lite glest mellan inläggen det senaste halvåret. Jag har inte haft tid att skriva; däremot har jag haft tid att dricka. 2017 var antagligen mitt mest aktiva vinprovarår hittills med 420 provade viner varav 182 champagner.

Årets tio bästa champagner var:
1. Jacques Selosse La Côte Faron (deg 2012)
2. Winston Churchill 1996
3. Charles Heidsieck Cuvée Charlie 1985
4. Billecart-Salmon Blanc de Blancs 2004 (magnum)
5. Vilmart Coeur de Cuvée 2000
6. Pol Roger 2002
7. Gosset Celebris Rosé 2007
8. Bollinger RD 1996
9. Charles Heidsieck Blanc des Millenaires 1995
10. Pol Roger 2000

Precis utanför listan hamnade Billecart-Salmon Cuvée Nicolas-Francois 1999 (magnum) och Clos des Goisses 2006.

fredag 1 december 2017

Bästa champagnen till nyår 2017

Varje år är december den månad min blogg har flest besökare och en inte alltför vågad gissning är nog att många hamnar här när de googlar för att bestämma vilken champagne de ska köpa till nyår. Kära besökare, ni har kommit rätt!

Champagne är för övrigt inte bara en obligatorisk dryck på nyårsafton utan också en väldigt bra julklapp.

Om man, som de flesta i Sverige, köper sin champagne på Systembolaget finns det bra champagne från 339 kr och uppåt. Här är några konkreta tips:

Palmer Blanc de Blancs 2013 (339 kr)
Pierre Péters Cuvée de Réserve (349 kr)
Diebolt-Vallois Prestige Brut (389 kr)
Pol Roger Brut Réserve (415 kr)
Louis Roederer Brut Premier (419 kr)

Alla dessa fem är bra val men ska jag välja en av dessa tycker jag att Diebolt-Vallois Prestige Brut är det allra bästa köpet. En blanc de blancs (dvs 100 % chardonnay) från tre grand cru-byar som lagrats på ekfat. En väldigt snygg etikett också vilket kan vara trevligt om man tänker ge bort den.















Flera tidigare år har jag tipsat om årgångsvinerna från Pol Roger och Louis Roederer men i år tycker jag att Pol Roger 2008 är för ung (däremot är det ett vin för källaren och ett bra presenttips!) och Louis Roederer 2009 är något som ovanligt som en svag årgång från Louis Roederer.

Vill man riktigt lyxa till det tycker jag att Winston Churchill 2004 för 1.399 kr är det klart bästa köpet.

fredag 24 november 2017

Nya kartonger till Krug Rosé och årgångs-Krug

Även på Heathrow igår passade jag på att titta igenom champagneutbudet. Ett tag kunde man köpa Krug 2002 till lägst pris i hela världen där men inte längre. Nu finns däremot Krug 2004 plus att det finns Krug 2003 kvar (en årgång som inte borde ha släppts).

Dessutom kan jag notera att Krug Rosé och årgångs-Krug numera kommer i likadana kartonger som Krug Grande Cuvée.

Krug Rosé hade tidigare en egen kartong men inte längre.
180 pund är drygt 25 % billigare än de 2.709 kr den kostar
på Systembolaget.

På övre Krug 2003 i gamla kartongen, på
nedre hyllan Krug 2004 i nya kartongen.

onsdag 22 november 2017

Champagneshopping på Fortnum & Mason

Jag är på snabbvisit i London men hann gå förbi Fortnum & Mason och besöka deras vinavdelning. För några år sedan kunde man göra en del fynd där men nu är det ganska dyrt. Det är ändå trevligt att titta igenom utbudet.

Dom Pérignon P2 2000 samt Björk och Chris
Cunningshams snygga design av Dom Pérignon Rosé
 2004 (det är inte en reflex i bilden!)

Billecart-Salmon är bra men vad sjutton tänkte de när de gjorde etiketten
till ekfatslagrade Sous Bois? Demi-Sec är ännu fulare men det kan kanske
fungera som varning för den har en dosage på 40 gram!

Taittinger Nocturne är nästan lika ful som Billecart-Salmon Demi-Sec men
har också "bara" 20 gram dosage...

Snygga kartonger från Veuve Clicquot!

torsdag 16 november 2017

Jacques Selosse mm i morgondagens släpp på Systembolaget

Det brukar alltid släppas många spännande champagner såhär års och champagneförsäljningen är alltid störst i december eftersom många köper champagne till nyårsafton.

I morgon släpps fyra spännande champagner: Bollinger Rosé Limited Edition 2006, Diebolt-Vallois 2008, Jacques Selosse Initial och Jacques Selosse Substance. Det finns goda skäl att köpa alla fyra.

Jag är inte särskilt imponerad av årgångslösa Bollinger Rosé men det här är specialutgåvan som jag skrev om i våras och bara den snygga förpackningen gör den till en utmärkt present/julklapp.

Diebolt-Vallois är en väldigt bra producent som jag hade förmånen att besöka i våras. Deras årgångsviner brukar alltid vara bra men jag har bara provat Fleur du Passion 2008, inte vanliga årgångsvinet. Dock måste Diebolt-Vallois 2008 för 479 kr vara ett bra köp.

Och så Jacques Selosse. Substance är en av mina favoritchampagner alla kategorier även om det smärtar att se att den nu kostar närmare 2.000 kr. Initial för nästan 1.000 kr känns också dyrt men ja, det är ett väldigt bra vin.

fredag 10 november 2017

En champagnedrickares guide till stilla viner: Piemonte

I våras startade jag en serie inlägg om stilla viner. Jag hade tänkt skriva om ett antal vinländer/regioner men det blev bara tre inlägg då: Bordeaux, Bourgogne och Tyskland. Nu tänkte jag fortsätta serien med min favoritregion utanför Frankrike: Piemonte.

Piemonte ligger i nordvästra hörnet av Italien och där görs underbara rödviner på druvan nebbiolo. De mest kända distrikten är Barolo och Barbaresco. De ligger 2,5 mil från varandra, på varsin sida om staden Alba. Generellt är Barolo lite kraftigare i stilen medan Barbaresco kan drickas lite yngre. Förenklat kan man säga att Barbaresco är lillebror och generellt billigare än Barolo men det bästa vin jag någonsin druckit från Piemonte är faktiskt en Barbaresco: Bruno Giacosa Barbaresco Riserva Santo Stefano 1998. Näst bäst är La Spinetta Barolo Campé 2004. Just nu kan man köpa 2012:an av just La Spinetta Campé på Systembolaget för 999 kr. Riktigt så högt behöver man inte gå för att hitta en bra Barolo men, precis som med champagne, ska man inte köpa den billigaste heller.

Däremot finns det två andra druvor i Piemonte där man kan hitta bra viner för rimligt pris: Barbera och Dolcetto. Av dessa druvor föredrar jag Barbera som brukar ge fruktiga viner med lite lägre tanniner än Barolo/Barbaresco. När jag är på restaurang i jobbsammanhang väljer jag ofta en Barbera, ett säkert kort till rimligt pris.

Vita och söta viner då? Ja, det görs även många vita viner i Piemonte men jag knappt påminna mig om att jag provat någon. Däremot finns det en känd söt vintyp från Piemonte: Moscato d'Asti. Det är ett väldigt sött mousserande vin med låg alkoholhalt (runt 5 %). Ett enkelt vin som kan vara gott till söta efterrätter.

Italienska viner är populära i Sverige och det finns drygt 500 rödviner från Piemonte på Systembolaget (inklusive beställningssortimentet). Jag tycker till exempel att Livio Pavese Barbaresco brukar vara ett bra vin till rimligt pris (169 kr) även jag inte provat nuvarande årgången. Själv fick jag en rejäl påfyllning av Piemonte-viner när jag igår kväll fick två lådor från Cavistes senaste släpp hemlevererade. I varje låda ingick två barolo, två barbera och två dolcetto från samma producent.

onsdag 8 november 2017

Enstjärniga Skina i Marbella en liten besvikelse

I förra veckan fick vi barnvaktshjälp från mina svärföräldrar i Marbella och då gick jag och min fru  ut och åt middag på Skina, en restaurang som haft en stjärna i Michelinguiden sedan 2008. Under exakt förutsättningar åt vi förra året på Skinas bistrorestaurang Aderezzo och var mycket imponerade och vi har sedan dess varit nyfikna på Skina.

Skina ligger, precis som Aderezzo, i en mysig del av gamla stan i Marbella. Den är liten (bara fem bord) och gemytlig, vinlistan är bra och menyn spännande. Vi valde att inte ta avsmakningsmenyn utan deras trerättersmeny där man får välja en förrätt, en huvudrätt och en efterrätt för 100 euro. Vinlistan är spännande med inte minst en lång rad odlarchampagner och ett brett utbud av viner från hela världen. Vi tog ett spanskt vitt vin från Penedès i Katalonien, El Rocallis 2007, gjort på den lite udda italienska druvan Incrocio Manzoni.

Maten var snyggt presenterad men i övrigt inget speciellt. Jag skulle säga att man får bättre mat på en hygglig restaurang som Sturehof i Stockholm och det är tydligt att Michelin använder helt olika måttstockar i olika länder och det tycker jag är en stor svaghet. Hade Skina legat i Sverige eller England hade den inte haft en chans att få någon stjärna.