Lite spridda sommartankar

Ursäkta stiltjen på bloggen, jag har druckit en hel del bra viner på sista tiden men inte hunnit blogga.

I fredags var jag på bröllop och kunde konstatera att Philipponnat Royal Reserve är en väldigt trevlig standardchampagne. Till efterrätten fick vi Oremus Late Harvest Tokaji och jag tycker att man får väldigt mycket för pengarna i Tokaj.

Imorgon ska jag på en Krugvertikalprovning i Göteborg. Det blir de fyra senaste släppta årgångarna av Krug: 2003, 2000, 1998 och 1996. Jag är framför allt väldigt nyfiken på hur 1998:an står sig mot 1996 och 2000. Jag återkommer med en rapport.

Vårens sista vinauktion

På måndag börjar vårens sista vinauktion och det är hela 124 poster champagne, vilket måste vara rekord. Alla dessa klubbas mellan kl 10.00 och 15.10 på måndag.

Det är ovanligt många äldre champagner den här gången: fem poster med champagner från före 1960, hela sexton 60-talschampagner och femton 70-talschampagner. Då historiken för dessa är okänd vill jag inte rekommendera köp av någon av dessa. ”Stored in private cellar” som Auktionsverket skriver om varenda post är en förskönande omskrivning för ”vi har ingen aning om hur flaskan varit lagrad”.

Mina köptips den här gången kommer från Gosset och Philipponnat, två hus som jag rankar väldigt högt men som inte brukar betinga särskilt höga priser på auktionerna. Vinerna är:

Clos des Goisses 1989 (på flaska eller magnum)
Gosset 1989
Gosset Celebris 1995

Lycka till på måndag!

De främsta champagnehusen och -odlarna, några avslutande tankar

I september 2013 publicerade jag en tio-i-topplista över de främsta champagnehusen och sedan skrev jag presentationer av vart och ett av dessa hus. Här är topplistan igen med länkar till presentationerna:

1. Krug
2. Pol Roger
3. Henriot
4. Jacquesson
5. Louis Roederer
6. Philipponnat
7. Bollinger
8. Billecart-Salmon
9. Gosset
10. Charles Heidsieck

På begäran av en läsare publicerade jag sedan en liknande lista över de främsta champagneodlarna i juli 2014:

1. Jacques Selosse
2. Vilmart
3. Diebolt-Vallois
4. Pierre Péters
5. Tarlant
6. Paul Déthune
7. Cédric Bouchard
8. David Léclapart 
9. André Jacquart
10. Paul Bara

Den här typen av listor ska man naturligtvis ta med en stor nypa salt men jag måste erkänna att jag under det senaste året funderat en del på om jag rankade champagnehusen rätt. Jag har druckit en del väldigt bra Charles Heidsieck som fått mig att vilja flytta upp Charles Heidsieck några snäpp. Dessutom har en läsare påpekat att Diebolt-Vallois är ett hus numera, inte en odlare (vilket både Juhlin eller Stevenson har missat i sina senaste böcker). Platsar Diebolt-Vallois på listan över de främsta husen då? Ja, det tycker jag absolut. Här är en reviderad lista:

1. Krug
2. Pol Roger
3. Jacquesson (+1)
4. Louis Roederer (+1)
5. Henriot (-2)
6. Charles Heidsieck (+4)
7. Philipponnat (-1)
8. Billecart-Salmon
9. Gosset
10. Diebolt-Vallois (NY)

Jag dricker inte särskilt mycket odlarchampagne sedan jag lämnade Sverige, mest för att den är så dyr och svår att få tag på utanför Europa, så jag kommer inte att revidera listan över odlarna. Men Pierre Gimonnet kan få kliva in på tiondeplatsen nu när Diebolt-Vallois har bytt lista.

Köptips inför nästa veckas auktion

På måndag startar november månads vinauktion. Det finns 90 champagneposter den här gången och det är en brokig skara med en hel del champagner man inte ser på auktion så ofta.

Till att börja med finns det hela sju poster Vilmart, odlaren som jag skrev en presentation av häromveckan. Coeur de Cuvée 1992, 1993 och 2000 samt Grand Cellier d’Or 1991 och 2000 finns det att välja mellan i lite olika konstellationer. Vilmart Coeur de Cuvée 1992 är en fantastisk årgång av Vilmart och finns med som två poster: en med fyra flaskor och en med fyra magnum. Posten med Cellier d’Or 2000 på magnum är också intressant; en bra årgång av Cellier d’Or som säkert går för rimligt pris. Däremot skulle jag undvika Coeur de Cuvée 1993, en årgång som inte imponerat på mig, samt Cellier d’Or 1991, en från början svag årgång som dessutom bör vara på nedgång nu.

En annan intressant odlarchampagne är en post med två Tarlant Cuvée Louis på magnum, en multi-vintage gjord på en blandning mellan 1997 och 1996. Cuvée Louis är en doldis bland odlarprestigerna och kan säkert gå billigt. Runt utgångspris är ett rimligt slutpris, tycker jag.

Sedan finns det två poster med kända 1996:or som fått för låga utropspris: en låda Grande Dame 1996 för 7200 kr samt åtta flaskor Philipponnat Grand Blanc 1996 för 5600 kr. Båda är riktigt bra champagner från toppårgången 1996.

Vad ska man inte köpa då? Undvik Palmer 1996 på magnum – den champagnen var ett fynd för 600 kronor på Systembolaget för 6-7 år sedan men har varit på nedgång i flera år nu och brukar dessutom gå alldeles för dyrt. Undvik också Jacquart 1996, en enkel årgångschampagne som aldrig varit bra på grund av alltför dominerande syra.

Skörd i Champagne

Skörden pågår för fullt i Champagne. Det vet jag eftersom jag följer några champagnehus och -odlare på Facebook, bland annat Krug, Philipponnat, Bollinger, Pol Roger, Tarlant och Savart. Det är rätt skönt med lite bilder från champagneskörden bland alla förfasade inlägg om det svenska riksdagsvalet i Facebookflödet.

Det har varit soligt och svalt väder under skörden vilket är bra men jag vet inte hur 2014 varit i övrigt. Någon som hört något?

Härlig hovmästare på Strandvägen 1

Ett par belgiska vänner som vi lärde känna i Manila var på besök i Stockholm i förra veckan och vi åt middag tillsammans på Strandvägen 1. Strandvägen 1 ägs av Pelle Lydmar som kanske är mest känd för designhotellet Lydmar som först låg på Sturegatan och sedan återuppstod på Blasieholmen bredvid Grand Hotel. Lydmar är mycket duktig på att skapa trevliga miljöer och det hänger ofta intressant konst på väggarna. När Strandvägen 1 öppnade för ett par år sedan blev det storm i sociala medier om ett fotografi som hängde på väggen och också fanns på hemsidan. Det var ett dramatiskt foto av en kvinna som satt på en klippa vid havet. Väldigt snyggt foto om du frågar mig, men många upprördes av att hon var för smal. Fotot byttes ut mot ett annat och stormen bedarrade.

Besöket på Strandvägen 1 blev ett av de bästa restaurangbesöken på mycket länge, mycket tack vare en helt underbar hovmästare. Det var generellt bra service och trevlig personal men hovmästaren var mer än så: Han lyfte hela restaurangupplevelsen.

Till att börja med placerades vi vid bordet precis under den plats som det kontroversiella fotografiet hade hängt. På samma plats hänger nu ett annat fotografi av en ung nybliven mamma som ligger och ammar sin nyfödda i en sjukhussäng.

När jag går på restaurang brukar jag börja med att slå upp champagnedelen av vinlistan. Det har blivit en vana även när jag inte planerar att beställa in champagne. Strandvägen 1 imponerar direkt med Philipponnat och Pol Roger 2004 på glas. Bara en sommelier med intresse för champagne har två så bra champagner på glas. Vi tog en flaska Philipponnat medan vi funderade på vad vi skulle beställa till förrätt.

Våra belgiska vänner bad om rekommendation av hovmästaren och han rekommenderade starkt råbiffen eller smörstekta kantareller på brioche. Jag och min fru frågade om löjrommen men hovmästaren avrådde starkt från den rätten. Han förklarade att kocken var jättestolt över sin originella skapelse med löjrom serverad tillsammans med färskpotatis, rökt vårlök och pepparrotskräm, men att rätten inte fungerade och att löjrom ska ätas med klassiska tillbehör. Hur ofta hör man en hovmästare dissa en rätt på menyn? Han gjorde det på ett väldigt underhållande sätt också.

Vi struntade dock i varningen och tre av oss beställde löjrom i alla fall och det var en kypare som tog upp beställningen. När vi hade fått in förrätten råkade hovmästaren gå förbi och han frågade anklagande, på ett roligt sätt, varför vi inte hade lyssnat på honom. En stund senare kom han förbi med en miniatyrversion av råbiffen som han gav till vår belgiske vän för att bevisa att vi hade valt fel förrätt. Väldigt kul och dessutom hade han helt rätt!

Eftersom vi var där på en måndag och det var rätt lugnt tog hovmästaren oss på en guidad tur av restaurangen, köket och även bakfickan Milles. Fantastisk service!

Till huvudrätt tog jag en vegetarisk rätt för en gångs skull: konfiterad och krispig rotselleri med rostad tomat & vinägersky och rökt mandel. Tummen upp av hovmästaren och mycket gott. Till huvudrätten tog vi in en flaska Pol Roger 2004, ännu ett lyckat årgångsvin från Pol Roger.

Bra mat, mycket bra vinlista och fantastisk service. Jag kommer tillbaka nästa gång jag är i Stockholm!

Providence - Los Angeles bästa restaurang?

Sedan 2009 täcker inte Michelinguiden Los Angeles men om den gjorde det skulle Providence garanterat ha två stjärnor. En fantastiskt restaurang, ett tydligt snäpp bättre än alla andra restauranger jag har ätit på här. Ni foodies som besöker Los Angeles bör inte missa den här restaurangen!

Igår var jag där tillsammans med min fru och några vänner, varav en är en foodie av rang och mångårig stamgäst. Det gjorde att vi fick ta med egna viner utan att betala någon korkavgift! Själv hade jag med mig en Philipponnat Grand Blanc 2005, en fantastisk årgång av Grand Blanc som verkligen visar hur en bra blanc de blancs kan vara. Mycket Mesnil-nötter i både doft och smak. Jag ser att Grand Blanc 2006 finns i beställningssortimentet för rimliga 493 kr.

Min foodievän hade med sig en Morlet Coup de Coeur Chardonnay 2008 från Sonoma, en underbar kalifornisk Chardonnay som han köpt direkt av producenten. Jag fick höra att 2008 var ett knepigt år i Sonoma men familjen Morlet hade i alla fall lyckats med det här vinet. Sedan blev det en tysk Weissburgunder och en Napa-Pinot Noir från den tjocka vinlistan, också mycket bra viner.

Adressen är 5955 Melrose Avenue.

Det finns tyvärr inga menyer på hemsidan men man får välja mellan tre olika avsmakningsmenyer. Vi tog en niorätters för 140 dollar (fyndpris!) och det var rakt igenom fantastisk mat. Perfekta fisk- och skaldjursrätter och den möraste anka jag ätit.

En av flera amuse bouche var en ätbar "cigarr" serverad i cigarrlåda.

Första bunkringen av vin

Igår fick jag äntligen tid att åka till den bästa vinaffär jag varit i: The Wine House i Westwood här i Los Angeles. Det blev en flaska Philipponnat Grand Blanc 2005, en Roederer Estate som var på rea för 18 dollar och en låda vitt (stilla) vin. Valet föll på Beringer Chardonnay Luminus 2012, en Chardonnay i klassisk stil som fått bra kritik.

Beringer känner jag till sedan innan. De har allt ifrån billiga bag-in-box-viner till riktigt bra viner i sitt sortimentet (på Systembolaget finns exempelvis två Beringer-boxar för 169 kr/styck och dessutom en Beringer Cab för 899 kr).

Dags att fira

Nu har vi köpt bil (en Audi Q7) och ska skriva på ett hyreskontrakt för en villa i Beverly Hills idag. Det blir en tur till The Wine House i eftermiddag för att köpa en flaska champagne att fira med. Det lutar åt en Philipponnat Grand Blanc 2005.

Dags för december igen

December är den månad då det säljs överlägset mest champagne i Sverige. Det är tack vare nyårsafton då många som normalt inte köper champagner unnar sig denna ädla dryck.

Jag skulle också vilja slå ett slag för champagne som julklapp. Om man ska köpa en julklapp till någon som “har allt” är champagne ett säkert kort. Alla uppskattar att få champagne!

Jag skulle vilja upprepa mitt tips från 2011 att satsa på champagne på magnum till nyårsafton. Det finns hela 68 champagner på magnum hos Systembolaget om man inkluderar beställningssortimentet. Pol Roger, Roederer och Bollinger är säkra kort från de stora husen som finns i fasta sortimentet medan exempelvis Philipponnat och Billecart-Salmon måste beställas.

Några av de här finns på jätteflaskor också, till exempel Pol Roger som finns på jeroboam (3 liter), methuselah (6 liter), salmanazar (9 liter) och till och med nebuchadnezzar (15 liter). Ett mycket festligt alternativ om man har en större fest! Men i så fall är det nog hög tid att beställa snart.

Philipponnat – en presentation

Det är dags för del två i min serie presentationer av de tio främsta champagnehusen. I första delen berättade jag om Billecart-Salmon, nr 8 på min lista och nu tänker jag skriva om Philipponnat, nr 6 på min lista.

Jag har varit i Champagne och det allra trevligaste besöket jag gjort var hos Philipponnat i oktober 2010 och tre av bilderna (alla utom det hundra år gamla vykortet) nedan är tagna av fotograf Pål Allan vid det besöket. Det är intressant hur mycket ett trevligt besök kan göra, jag känner nästan lika starkt för Ruinart efter ett mycket trevligt besök där 2008.

Philipponnat är granne med Billecart-Salmon i Mareuil-sur-Aÿ och äger där en av Champagne allra främsta vinodlingar: Clos des Goisses. Philipponnat gör sedan 1951 ett årgångsvin som heter just Clos des Goisses på druvor från den här vingården och det är ett fantastiskt och långlivat vin. De äldsta årgångar jag provat av det här vinet är 1976 och 1979 och båda var helt underbara. Med mognad blir det en skön sötma i vinet, jag har skrivit kola, knäck och honung i mina anteckningar, och kombinerat med sin karakteristiska mineralitet och syra blir det en stor vinupplevelse. Jag tycker att Clos des Goisses brukar vara bra som ung också men på ett annat sätt. Då är det ett mer mineraliskt och autolytiskt vin. Jag noterar att det är årgång 2000 som finns hos Systembolaget trots att 2001, 2002, 2003 och 2004 redan är släppta utomlands. Priset 1239 kr är ett fullt rimligt pris. (Det här är för övrigt det enda vin från Philipponnat som finns i Systembolagets fasta sortimentet och det är svagt. Mer om det nedan.)

Sedan några år tillbaka finns det även en Clos des Goisses Juste Rosé som jag tyvärr inte haft möjlighet att prova än. Jag tror att 1999 var första årgången av det vinet.

Clos på vinfranska betyder muromgärdad vingård och Clos des Goisses är unik på många sätt.

Clos des Goisses sluttar kraftigt ner mot Marne-kanalen och närheten till vattnet i kombination med ett rakt sydläge gör Clos des Goisses någon grad varmare än någon annan vingård i Champagne. Clos des Goisses är planterad med både Pinot Noir och Chardonnay och vinet Clos des Goisses brukar ha ungefär samma druvblanding som vingården själv: 70% Pinot Noir och 30% Chardonnay.

Jag träffade Charles Philipponat i oktober 2010 och han sa något i stil med att Clos des Goisses gör sig själv, vilket hus som helst hade kunnat göra ett lika bra vin av det unika druvmaterialet.

Det finns förresten ett klassiskt vykort från början av 1900-talet där Clos des Goisses i bakgrunden och spegelbilden i vattnet nedanför bildar en silhuett av en flaska champagne:

Nog om Clos des Goisses. Vad gör Philipponnat mer?

Årgångslösa ingångsvinerna heter Royal Réserve Brut, Royal Réserve Non Dosé och Royal Réserve Rosé. Det är fräscha och rena viner men kanske inte så märkvärdiga. Dosagen är 8 gram vilket är några gram lägre (vilket är positivt!) än vad som är brukligt för huschampagners ingångsviner. Jag noterar att bara Royal Réserve Brut finns att få tag på i Sverige och det bara i beställningssortimentet. Märkligt!

Sedan har Philipponat en trio standardårgångsviner: Réserve Millésimée, Grand Blanc och Sublime Réserve. De här är bra, alla tre, och Grand Blanc 2005 finns i beställningssortimentet. Réserve Millésimée är standardvintage, Grand Blanc är en blanc de blancs och Sublime Réserve är ett sött vin med hela 30 gram socker. Bäst av de här tre är Grand Blanc och det är lite lustigt att Philipponnat går emot den Pinot-dominerade husstilen och gör en så bra blanc de blancs. Gosset i grannbyn Aÿ gör för övrigt samma sak. Normalt tycker jag inte alls om söt champagne men Sublime Réserve har hög syra och känns inte så söt som den är.

Sedan finns det en duo viner som Charles Philipponnat har introducerat sedan han blev vd 1999 och det är Cuvée “1522“ och Cuvée “1522“ Rosé, två årgångsviner med låg dosage (4 gram) som är mycket bra. Namnet “1522“ kommer av att familjen Philipponnat ägt vingårdar i Champagne sedan 1522 även om champagnehuset Philipponnat grundades först 1910.

Det är synd att bara tre viner från Philipponnat finns på Systembolaget. Alla viner ovan finns i svenske importören Spendrups restaurangsortiment och jag hoppas att exempelvis Cuvée “1522“ kommer in på Systembolaget, åtminstone i beställningssortimentet. Priset skulle hamna runt 650 kronor och det är ett bra pris för en så bra champagne. Om någon har bra kontakter hos Spendrups så slå ett slag för Philipponnat!

Jag avslutar med en härlig bild på Charles Philipponnat när han degorgerar en Clos des Goisses 1993 för hand.

Stort tack till Pål Allan för att jag fick låna dina fina bilder.

De främsta champagnehusen

Vinproducenterna i Champagne delas in i champagnehus, odlare och kooperativ. Ett champagnehus har ofta egna druvor men kompletterar med att köpa in druvor från odlare och andra champagnehus. Odlare, däremot, får förlita sig på sina egna druvor och oftast kommer druvorna från bara en by. Odlarchampagner är därför ofta mer varierade i stilen och kanske lite mer spännande. Kooperativ är vad det låter som: en grupp odlare som gått ihop för att göra vin. De sistnämnda är ofta de minst intressanta vinerna, om jag får generalisera lite.

Om man tittar noga på etiketten kan man se vad det är för champagne:
N-M: Champagnehus
R-M: Odlare
C-M: Kooperativ

(Det finns även R-C vilket betyder att det är en odlare men att vinet gjorts av ett kooperativ.)

En stor majoritet av de champagner som säljs kommer från champagnehus men vilka är de bästa champagnehusen? Jag har satt ihop en topplista utifrån min smak:

1. Krug
2. Pol Roger

3. Henriot
4. Jacquesson & Fils
5. Louis Roederer
6. Philipponnat
7. Bollinger

8. Billecart-Salmon

9. Gosset

10. Charles Heidsieck

Jag föredrar champagnehus med bra kvalitet över hela linjen framför ett champagnehus som exempelvis Moët & Chandon som i och för gör utmärkta Dom Pérignon men också gör en stor mängd champagne av tveksam kvalitet. Av samma anledning är inte Veuve Clicquot med på listan. Salon borde däremot kanske ha varit någonstans på nedre halvan av listan men jag vet inte, jag tycker att Salon är bra men överskattad. Och det är ett väldigt smalt hus med bara en champagne i utbudet.

Förstaplatsen till Krug är given. Jag älskar Winston Churchill och Pol Roger är bra över hela linjen och tar andraplatsen. Henriot Cuvée Enchanteleurs är en fantastisk champagne, fullt i klass med årgångs-Krug, men Henriot får nöja sig med tredjeplatsen på grund av att jag inte är så imponerad av deras vanliga årgångsviner. Sedan är det jämnt mellan Jacquesson, Roederer och Philipponat. Tre hus med både bredd och mycket hög kvalitet. Jacquesson vinner fjärdeplatsen på sina spännande vingårdschampagner.

Intressant att notera är att inget av världens tio största champagnehus kom med på min lista.

Höstens första vinauktion börjar på måndag

På måndag är det dags för vinauktion igen, i regi Systembolaget/Stadsauktion. Det finns hela 124 poster med champagne och alla dessa auktioner kommer att avslutas under måndag eftermiddag.

Det finns många äldre Comtes de Champagne, Taittingers prestigevin, både vita och rosén. Det är alltid riskabelt att köpa äldre champagne utan att veta hur flaskorna lagrats men för gamblern är Comtes 1976, en 99-poängare hos Juhlin, mycket intressant. Det finns två poster, en med en flaska och en med två. Själv har jag inte provat 1976:an men 1981:an är den bästa Comtes jag har provat och även den årgången finns med på auktionen, dessutom som magnum! Jag håller tummarna för köparna att de här flaskorna är i gott skick - då kan de vara helt fantastiska.

En årgång som ofta brukar glöms bort lite, dels för att produktionen var liten, dels för att den hamnat i skuggan av 1988 och 1990, är 1989. På den här auktionen finns fyra poster med 1989:or som alla är mycket intressanta: Bollinger GA, Cristal, Henriot Cuvée des Enchanteleurs och Philipponnat Grand Blanc. Stark köprekommendation på alla fyra!

Slutligen vill jag nämna Vilmart, en av mina absoluta favoritodlare, som det för en gångs skull finns flera poster från. Vilmart Coeur de Cuvée är ett fantastiskt vin oavsett årgång och 1992 på magnum är en riktig pärla. Just 1993 är jag inte så imponerad av, det är kanske enda årgången av Coeur de Cuvée som gjort mig besviken. Lätt oxiderad och platt har jag skrivit i mina anteckningar. Vilmart Grand Cellier d'Or 1991 och Vilmart Cuvée Création 1992 skuller jag däremot avråda från att bjuda på. 1991 var en katastrofårgång i Champagne och Grand Cellier är inte lika bra som Coeur de Cuvée. Cuvée Création 1992 har jag inte provat men jag skulle inte våga köpa sex flaskor på en gång för att prova. Varning för tre av Vilmart-posterna alltså, vem hade trott att jag skulle tycka så?

Jag nöjer mig så. Det finns fler spännande champagner. Om någon har frågor kring någon specifik post är det bara att fråga i kommentarsfältet.

Umu, den bästa japanska restaurangen i London

Igår åt jag på Umu, den bästa japanska restaurangen i London. Konkurrenterna om den titeln är de två Noburestaurangerna som jag har besökt ett antal gånger, men maten på Umu håller högre klass. Sushin och sashimin var helt sagolik, och jag kan särskilt rekommendera deras moderna sushiurval, i synnerhet foie gras-sushin.

Jag har tidigare skrivit om att stjärnkrogar i London håller rimliga priser (till exempel Hibiscus, Wild Honey och Zafferano) men det gäller inte Umu. På Umu är det i stället svindyrt och det gäller både mat och vin. Varje sushibit kostar mellan 5 och 8 pund, så om man vill bli mätt kommer det att landa en bra bit över 100 pund per person för bara maten.

Jag beställde champagne till maten och lyckades välja två viner i rad som visade sig vara slutsålda (Philipponnat Cuvée 1522 Rosé samt Billecart-Salmon Blanc de blancs 1998). Det är alltid irriterande när viner som står med i vinlistan inte finns hemma och det drar ner betyget. I stället tog jag in en Billecart-Salmon Cuvée Nicolas Francois 1998. Det här en champagne med stor flaskvariation men gårdagens var pigg och trevlig. Sedan blev det en lite för ung vit bourgogne, en Domaine Leflaive Puligny-Montrachet 2009.

Vilken är Systembolagets bästa champagne för en femhundring?

Två av mina mest lästa inlägg hittills är mina artiklar om champagner under 300 kr respektive under 400 kr. Här är en artikel för er som vill lägga lite mer.

I prissegmentet kring 500 kr är Systembolagets vanliga utbud rätt litet och innehåller främst årgångsviner från de stora champagnehusen. Inget fel med dessa (se nedan) men de mest intressanta vinerna finns i beställningssortimentet.

Till att börja med vill jag rekommendera två champagner som går att hitta i (vissa) butiker:
Louis Roederer 2005 (475 kr)
Pol Roger Blanc de Blancs 2000 (539 kr)

Louis Roederer och Pol Roger är två pålitliga hus vars årgångschampagner alltid håller hög klass och de här årgångarna är inget undantag. Pol Roger har ett vanligt årgångsvin och en blanc de blancs, och oftast är blanc den blancs:en mycket bättre.

I beställningssortimentet finns några ännu bättre viner:
Tarlant Cuvée Louis Brut (447 kr)
Tarlant QV Discobitch Brut (447 kr)
Philipponnat Grand Blanc 2004 (491 kr)

Tarlant Cuvée Louis och Tarlant QV Discobitch är gjorda på samma bas, en blandning av årgångarna 1996, 1997 och 1998 från en och samma vingård (”Les Crayons” in Oeuilly), 60 år gamla stockar och 50/50 Chardonnay/Pinot Noir. Ingen malolaktisk jäsning. Enda skillnaden är dosagen: QV Discobitch har 5,7 g/l medan Cuvée Louis bara har 3 g/l. Jag tycker att båda är härliga champagner med en skön mognad och 447 kr är rena fyndpriset för sådan här kvalitet.

Philipponnat Grand Blanc är en blanc de blancs som kommer att behöva tid i källaren men potentialen är stor. Äldre Grand Blanc kan vara hur bra som helst.

Min vinnare av dessa fem? Det är dött lopp mellan Tarlant-vinerna. Köp båda!