Bra odlarchampagner i septembersläppet

På lördag är det den 1 september och då släpper Systembolaget fyra odlarchampagner:

André Clouet 2007 för 349 kr
André Jacquart 2005 för 389 kr
David Léclapart l'Apôtre 2005 för 1150 kr
David Léclapart l'Artiste 2006 för 895 kr

André Clouet gör bra blanc de noirs på 100% Pinot Noir och hans utmärkta Silver Brut finns i beställningsortimentet för fyndpriset 289 kr. Jag är inte lika imponerad av hans årgångsviner även om jag inte provat 2007:an än. Däremot skulle årgångsvinet kunna vinna pris för fulaste etiketten i Champagne:

André Jacquart är ett stjärnskott bland champagneodlarna och jag har skrivit om hans champagner förut. Årgångsvinet är en blanc de blancs och dosagen är låg (2005:an ligger på 4 g/l). En härlig champagne som det nu släpps 600 flaskor av till rimligt pris. Den fanns i beställningssortimentet tidigare för marginellt högre pris. Köp!

David Léclapart har på kort tid blivit en kultodlare nästan i klass med Jacques Selosse och det här är första gången Léclapart släpps på Systembolaget. Systembolagets allokering är bara 120 flaskor av l'Artiste och 96 flaskor av l'Apôtre och de lär alla säljas på lördag.

Foto: Pål Allan

David är en biodynamisk odlare mest känd för sina blanc de blancs (enda undantaget är hans rosé som är en blanc de noirs). Han använder inte dosage så hans viner är knastertorra. Alla hans viner är årgångsviner men eftersom de inte ligger tillräckligt länge på jästfällningen får de officiellt inte klassas som årgångschampagner – däremot kan man utläsa årgången av siffrorna på baksidan. 06 betyder att det är 2006:a. Jag har skrivit ut årgångarna ovan men den informationen står inte på Systembolagets hemsida.

l'Apôtre är Léclaparts bästa vin och är ett vingårdsvin gjort på druvor från vingården La Pierre St Martin. Det är ett underbart vin men jag tycker att Léclaparts berömmelse gjort att priserna rusat i höjden och 1150 kr är lite väl mastigt. Man får betala en hel del för kultstatusen. Dessutom blev jag inte särskilt imponerad av just 2005:an vid en vertikalprovning på Grappe av just l'Apôtre förra hösten – den hamnade i skuggan av både 2006:an och 2004:an. Men visst är även l'Apôtre 2005 ett bra vin. l'Artiste 2006 är däremot en väldigt bra årgång av l'Artiste så min rekommendation är att köpa l'Artiste i det här släppet. Egentligen är väl den också ganska dyr men Léclapart är samtidigt en väldigt spännande odlare som alla champagneintresserade borde prova.

Eriks vinbar - en recension

Jag gick till Eriks vinbar igår tillsammans med min fru. Eriks vinbar är Stockholms klart bästa vinbar med många bra viner på glas. Dessutom har de utmärkt mat tillagad uppe i Gondolens kök till rabatterat pris jämfört med vad Gondolens gäster betalar. Enda nackdelen är att man inte har lika många rätter att välja på.

Vi började med varsin Toast Skagen (85 kr för en liten portion vilket räcker gott och väl) och till det drack jag ett glas Diebolt-Vallois Fleur de Passion 2004. Fleur de Passion är en underbar champagne gjord på Chardonnay från Cramant och som lagrats på ekfat från Bourgogne. Cramant är en av de allra främsta byarna för Chardonnay i Champagne och Fleur de Passion är den bästa champagne från Cramant. Med tanke på det är den fortfarande väldigt billig. Dock behöver den lite tid i källaren. 2004:an är fortfarande lite blyg på näsan men börjar långsamt öppna upp sig.

Till huvudrätt tog jag Meunièrestekt rödspätta med kapris, rödbetor, citron och brynt smör. Den kostar 285 kr uppe på Gondolen men bara 185 kr nere på vinbaren. En mycket vällagad och god fiskrätt. Till det drack jag en Roulot Meursault Les Vireuils 2008, en maffig vit bourgogne som passade perfekt till maten.

Finns det något negativt att säga om Eriks vinbar? Inredningen är hemsk, verkligen hemsk, och musikvalet är oftast nästan lika illa. Men det viktigaste: vin, mat, service och priser är riktigt bra.

Snabbmat på Vapiano

Jag äter på Vapiano ibland med min son. För mig är det ett snabbmatsställe som i och för sig är ganska dyrt men maten är mycket bättre än på McDonald's. Däremot är servicen ofta på ”Fawlty Towers”-nivå, dvs rena skämtet. Framför allt retar jag mig på att de verkar ha som policy att alltid ha kö vid matdiskarna, även när lokalen är så gott som tom och det finns gott om personal på plats. I söndags strax före klockan 12 stängde de en matkassa framför näsan på min fru och hänvisade till att ”det är ju söndag”.

Eftersom Vapiano inte bara aspirerar på att vara ett snabbmatsställe utan också konkurrerar med andra ”billiga restauranger”, typ italienska kvarterskrogar, behövs bättring.

Jag föreslår att Vapiano Sturegatan tar in valfri 16-åring från McDonald's som servicekonsult.

Bra kött på restaurang Bistecca i Makati

Under mitt besök i Manila har jag bott i Rockwell i Makati. Makati är den rikaste staden av de 17 städer (!) som vuxit ihop till Metro Manila och Rockwell är ett område där många (rika) utlänningar bor.

Det finns en riktigt bra köttrestaurang i Makati: Bistecca. Jag har varit där flera gånger och kan varmt rekommendera deras Bistecca alla Fiorentina, en 1,4 kg porterhouse som man kan dela på fyra-fem personer. Sedan har de tryffel-pommes frites på menyn och det är hur gott som helst till. De har väldigt kraftig tryffelsmak som gör det nästan omöjligt att hitta ett matchande vin, men det är väldigt gott.

De har en del trevliga viner till rimliga priser också. När vi var där tog drack vi Château Laroque 2003, en koncentrerad Bordeaux med lakrits på näsan och mycket mörk frukt i munnen.

”Grappa” från Champagne

En god vän här i Manila bjöd mig på Marc de Champagne från Billecart-Salmon härom dagen. Det är ett slags ”grappa” gjord på druvrester från Billecart-Salmons champagneproduktion.

Jag är inte särskilt förtjust i grappa och det här var inte mycket bättre. Kanske lite mildare och rundare i smaken än en genomsnittlig grappa men inte något för mig.

I takt med att mitt vinintresse ökat har mitt intresse för sprit minskat. På 90-talet kunde jag tycka att det var spännande att jämföra olika single malt whiskies men nu tycker jag inte att det är särskilt gott alls.

Nästa veckas webblansering

På torsdag i nästa vecka har Systembolaget höstens första webblansering. Det är tio exklusiva röda bourgogner från 2009 och en Brunello och de ligger i prisintervallet 599-4399 kr. I vanlig ordning är det några viner som säljs långt under det internationella marknadspriset, så här finns det chans att göra klipp:

Sylvain Cathiard Romanée Saint-Vivant Grand Cru 2009 för 3920 kr (marknadspris ca 8900 kr)
Sylvain Cathiard Vosne-Romanée Premier Cru Aux Malconsorts 2009 för 1540 kr (marknadspris ca 3300 kr)
Domaine Perrot-Minot Chambertin Clos de Bèze Grand Cru 2009 för 1999 kr (marknadspris ca 3000 kr)
Lucien Le Moine Bonnes-Mares Grand Cru 2009 för 1565 kr (marknadspris ca 2500 kr)

För att lyckas få någon av dessa krävs snabba fingrar, snabb uppkoppling och tur. Prick kl 10.00 nästa torsdag släpps de.

Manila och Nalen

Jag har precis åkt till Manila på en veckolång jobbresa. Manila är en spännande stad och här kan man faktiskt hitta riktigt bra viner till rimliga priser. Många länder i Asien, till exempel Thailand, har så höga skatter på vin att man blir tvungen att hålla sig till öl, men inte Filippinerna. Jag har en vinintresserad vän här och jag tog med en Selosse Substance, en av mina absoluta favoritchampagner, hemifrån för säkerhets skull.

Jag kommer att återkomma med mat- och vinupplevelser härifrån men först vill jag skriva om en riktigt bra lunch jag åt i Stockholm i tisdags innan jag åkte.

Nalen måste vara en av Stockholms bästa lunchrestauranger. De har dagens lunch för 108 kr och den håller allra högsta klass, klart bättre än många dyrare ställen. I tisdags serverade de rostat anklår med potatisfondant, savoykål, rostade valnötter & prästostcrème. Anka är lätt att misslyckas med men den här var perfekt tillagad och tillbehören mycket goda, inte minst prästostcrèmen.

Det finns många ställen i innerstan som serverar dålig lunchmat för runt 90 kronor och så finns det pärlor som Nalen där man får riktigt bra mat för bara en tjuga till. Nalen är med rätta mycket populärt så man bör boka bord.

Enoteca blir ännu bättre

Enoteca på Karlavägen har länge varit en favorit som lunchrestaurang och redan dagen efter att vi kom hem från Fjällbacka åt vi lunch där. De har en underbar lasagne på menyn och väldigt god focaccia.

Ett bekant ansikte mötte oss i dörren: Gunnar, tidigare sommelier på Vinkällaren Grappe. Gunnar arbetar nu på Enoteca och det bådar gott för vinlistan. Redan nu finns Comtes 2000 på glas för mycket rimliga 195 kr (en flaska kostar 1150 kr vilket är 200 kr under Systembolagspriset). Jag frågade förstås om Comtes 2002 och den kommer att dyka upp snart.

En vässad vinlista gör Enoteca till en ännu bättre restaurang. Det kanske är dags för ett första middagsbesök?

Comtes 2002 provad

Äntligen har jag fått prova Taittinger Comtes de Champagne 2002. Comtes är en härlig champagne och jag har druckit 95, 96, 98, 99 och 00 ett antal gånger. Den har lite högre dosage än andra champagner på den här nivån vilket ibland kan störa lite, men framför allt är det en insmickrande champagne som brukar uppskattas av alla.

Comtes 2002 är mycket ung och kanske en aning spretig men det som är mest slående är koncentrationen av frukt. Jag tycker att den skiljer sig lite i stilen mot 98-99-00 som var ganska lika som unga. 1996:an var bättre som ung, kanske den allra bästa unga 1996:an, men det ska bli intressant att följa 2002:ans utveckling.

Av någon anledning gjordes Comtes 2002 i en betydligt mindre upplaga än normalt (cirka 30.000 flaskor mot normalt 100.000). Det är lite förvånande eftersom skörden i Champagne var mycket stor 2002 – kan det vara så att Taittinger behövde fylla på lagren av reservviner? Det här betyder att 2002:an kommer att finnas att köpa under ganska kort tid och Comtes 2004 har faktiskt redan släppts i Frankrike och England.

Pol Roger 1999

Förra hösten fyndade jag några lådor Pol Roger Brut 1999 magnum hos Fine+Rare Wines. Jag fick dem för knappt 850 kr per magnum (inklusive skatter). Jag tycker att Pol Roger Brut 2002 som finns på Systembolaget för 448 kr är billigt, ja generellt är priserna på Pol Roger låga i Sverige vilket vi tackar importören Ward Wines för. Men att köpa årgångschampagne på magnum från ett av de allra främsta champagnehusen för 850 kr är förstås rena fyndet.

Jag korkade upp den första för ett par veckor sedan och nummer två ryker nog i morgon. Den är packad av citrusfrukter, inte minst mandariner, och både doft och smak domineras av Chardonnay just nu, trots att den innehåller 60% Pinot Noir. Det finns inga mognadstoner alls, åtminstone inte på magnum, så det här kan bli en långlivad champagne. En bra påminnelse om hur bra årgångschampagner från pålitliga hus som Pol Roger och Roederer är.

Nya årgångar av Krug och Comtes

Det är alltid trevligt när det släpps nya årgångar av de stora prestigechampagnerna. I år har både Krug och Taittinger släppt nya årgångar: Krug 2000 respektive Comtes de Champagne 2002. Både årgångs-Krug och Comtes är mycket pålitliga champagner som levererar nästan varje årgång.

Krug 2000 provade jag tidigare i somras och blev mycket imponerad av. Comtes 2002 har inte provat än. Ingen av de här har nämligen släppts i Sverige än så jag beställde nyligen några från franska Millesimes, en mycket bra online-vinhandlare med stort utbud av bra franska viner på flaska. När jag handlar lådvis köper jag från England men när man vill prova några olika flaskor är Millesimes bäst. Men dagens låga eurokurs är det dessutom mycket billigt. Comtes 2002 kostade knappt 750 kr per flaska (89,70 Euro) vilket nästan är halva priset jämfört med de 1350 kr som Comtes 2000 kostar på Systembolaget. Krug 2000 kostar knappt 1450 kr per flaska (Krug 1998 kostar 1929 kr på Systembolaget). Sedan tillkommer frakt på cirka 100 kr/flaska men då får man det levererat hem till dörren på 2-3 dagar även om man råkar befinna sig i en småstad som Fjällbacka.

Det kommer inte att dröja många dagar innan jag har provat Comtes 2002 så jag återkommer snart med mina intryck.

Hjalmars i Hamburgsund

Jag har varit i Fjällbacka några somrar nu och varje år brukar vi ta en båttur till Hamburgsund och äta lunch på Hjalmars. Det är väldigt trevlig miljö att lägga till vid deras brygga och sitta vid kanalen och äta god mat. De har bra pizzor och hamburgare men i år verkar ambitionsnivån ha höjts flera snäpp. Pizzorna finns kvar men det finns också riktigt bra mat på menyn. Deras Toast Skagen serveras lyxigt med ett kokt vaktelägg och är en av de bästa Skagen jag ätit, och jag har provat många. De har dessutom en kreativ Moules marinères ”Thai Style” på förrättsmenyn med kokosmjölk, röd curry och citrongräs. Jag har inte provat den men jag gillar idén.

Huvudrätterna håller också hög klass. När vi var där tog vi ”dagens fisk”, en torskrätt, som var mycket bra.

Tidigare år har Hjalmars alltid varit lite vassare än Bryggan Fjällbacka på enkel mat (som serveras på Café Bryggan) men i år vinner Hjalmars även i kategorin finrestaurang (och då jämför jag med Bryggans finrestaurang).

Tummen upp för Hjalmars! Jag måste dit och äta deras Toast Skagen minst en gång till i sommar.