1. Krug
2. Pol Roger
4. Jacquesson & Fils
5. Louis Roederer
6. Philipponnat
7. Bollinger
9. Gosset
10. Charles HeidsieckHär följer en presentation av Bollinger, nummer sju på listan:
Sedan några år tillbaka har Bollinger även en årgångslös rosé, Bollinger Rosé. Jag har provat den ett antal gånger men den har aldrig imponerat på mig. En Pinotdominerad rosé borde passa Bollingers husstil men det är något som inte stämmer med det här vinet. Det är rätt dyrt också (499 kr på Systembolaget) men det kan man i och för sig säga om alla viner man inte tycker om.
Sedan har Bollinger ett årgångsvin som heter Grande Année som har två “syskon”: Grande Année Rosé och RD. RD är ett väldigt intressant vin. Det är helt enkelt en Grande Année som fått ligga på jästen i några (eller många!) år längre. Sedan släpps det under namnet Bollinger RD där RD står för recently disgorged. Vilken man föredrar av Grande Année och RD är en smaksak. Vissa stör sig på att RD doftar burkchampinjoner men själv är jag väldigt förtjust i RD. Den senaste släppta Grande Année är 2004:an medan den senast släppta RD:n är 1999:an. Men ibland släpps betydligt äldre RD också och det finns just nu finns Bollinger RD 1976 i beställningssortimentet för 5597 kr! Den har alltså legat i perfekta förhållanden hos Bollinger med jästfällningen kvar i över 35 år och sedan degorgerats relativt nyligen. Ett mycket spännande vin!
Grande Année Rosé är mycket bättre än årgångslösa rosén. Lite överprisad kanske men det är vanligt bland roséchampagne.
Avslutningsvis har Bollinger ett helt unikt årgångsvin i sitt sortiment och det är också en av världens dyraste champagner: Vielles Vignes Françaises eller VVF som den förkortas. När vinlusen slog till i Champagne i början på 1900-talet var det bara tre vinodlingar som klarade sig och dessa är alla i Bollingers ägo. Vielles vignes betyder just gamla vinstockar och av detta druvmaterial (100% Pinot Noir, för övrigt) gör Bollinger en champagne i gammal stil som heter VVF. Det är lite oklart varför just de här tre vinodlingarna klarade sig från vinlusen men 2005 slog vinlusen till och förstörde en av de tre så nu finns det bara två kvar och produktionen kommer att bli ännu mindre och vinet kanske ännu dyrare. Eventuellt är det bara en tidsfråga innan VVF inte kan produceras längre så det är ett mycket speciellt vin och en riktig raritet.
VVF finns inte att köpa i Sverige just nu men brukar kosta drygt 4000-4500 kr per flaska när den är nysläppt. Jag har bara provat en årgång av det här vinet och det var 1990:an. Så här skrev jag i mina provningsanteckningar: “Väldigt kraftigt på näsan, mörk färg, runt vin, väldigt speciellt. Påminner om röd bourgogne.“
Sammanfattnings är Bollinger ett solitt hus med bra champagner över hela linjen, förutom årgångslösa rosén. Jag har rankat Bollinger lite lägre än många andra skulle göra. Jag saknar en prestigechampagne i klass med Roederer Cristal eller Henriot Cuvée Enchanteleurs i sortimentet och tycker inte att raritetsvinet VVF kompenserar för det.
Väldigt trevligt skrivet!
SvaraRaderaJag drömmer om den dag jag lägger vantarna på en flaska Vielles Vignes.
En av dom få Champagne provningar jag varit på så fick jag smaka både Grande Année & Grande Année Rosé, bägge 2004or, och jag får nog säga att jag föredrog rosé versionen av dom bägge.
Mvh Jakob
Jag har en VVF 2000 liggande i min svenska vinkällare. Det är bara frågan när jag ska korka upp den...
RaderaJag har hört att de klarade sig från vinlusen för att jorden där var så sandig. Vinlusen trivs inte på sandig mark. Kan det stämma?
SvaraRaderaDet kan säkert åtminstone delvis stämma och det var väl sand som räddade Portugal från vinlusen, har jag för mig.
SvaraRaderaEn annan bidragande faktor är murarna som omgärdar vingårdarna.
Mycket välskrivet om Bollinger!
SvaraRaderaI stort sett är jag beredd att hålla med dig på varenda punkt. Förutom den enklaste rosén, då, för den har jag aldrig druckit och är inte villig att ha någon som helst åsikt om i överhuvudtaget.
Det finns inte mycket jag kan tillägga utöver det du redan berättat om denna producents viner. Stilen är pinot noir-dominerad och väldigt fyllig. Detta var den stil jag gillade allra mest när jag var helt ny på champagne, för ett antal år sedan, kan jag påpeka.
På det hela taget är Bollinger ett mycket bra hus och ett tillförlitligt alternativ på alla prisnivåer.
Jag har också hört den tråkiga nyheten att en av de tre vingårdarna varifrån druvorna till VVF kom förstördes (den största av dem, tyvärr, enligt den information jag fick).
Vad gäller den placering firman får på din lista, så kan jag förstå ditt resonemang om avsaknaden av en riktigt högklassig prestige som inte är en ultrararitet som är mycket dyr och svår att komma över (VVF, i Bollingers fall). Jag har också tyckt och tänkt att Grande Année och R.D. inte riktigt tävlar i ligan av de främsta prestigerna, så du är inte ensam där. Om GA bör räknas som en bättre årgångschampagne eller en prestige är ett gränsfall, såvitt jag kan se. T.o.m. prismässigt ligger vinet mellan en vanlig årgångschampagne och en prestige. Bollinger har ju egentligen inget annan årgångsbetecknad champagne, varken åt det enklare eller mer prestigefyllda hållet, eftersom R.D. är en sendegorgerad variant av den, som blir dyrare, men som ändå på det hela får ses som en sidgradering snarare än en uppgradering, och VVF tillhör ju en helt egen kategori av ultrarariteter.
Ja, jag skulle nog säga att GA på det hela taget är en aning enklare än exempelvis Cristal (eller Cuvée Sir Winston Churchill, för den delen), men skillnaden är inte jättestor, och relativt små kvalitetsskillnader (om man kan med att kalla dem det) kan överskuggas av andra faktorer såsom personliga smakpreferenser, variationer mellan årgångar, hur* och hur länge vinet lagrats. Det är minst sagt ganska vanskligt att säga hur mycket större ett vin är än ett annat om man ser överlag, men skulle jag ändå våga mig på min bästa gissning, där jag försöker vara så "objektiv" jag bara kan (inte favorisera någon speciell stil), och göra en totalbedömning baserat på egna erfarenheter och experters poängomdömen, så skulle det nog landa på att Cristal ligger ungefär 2 poäng över GA på 100-skalan, sett till medelårgången av respektive vin. Märkväl att detta är väldigt mellan tummen och pekfingret och absolut inte skall ses som något facit, men det är min skattning av hur mycket större Cristal är än GA i genomsnitt. Man kanske inte bör analysera det så, och/eller du kanske skulle komma fram till en annan siffra, men ungefär så stor skulle jag bedöma att skillnaden är.
Så ja, andra producenter har förvisso prestiger som är en liten aning bättre än Grande Année, och jag har en viss förståelse för att Bollinger tappar ett par placeringar på din lista relativt exempelvis Louis Roederer eftersom GA inte levererar riktigt på Cristal-nivå.
Jag har inte druckit tillräckligt mycket av alla firmor du placerat över Bollinger för att kunna bekräfta att jag delar din åsikt om att de också bör ligga över Bollinger, men visst håller jag med om att Louis Roederer (och även Krug, förstås) bör göra det, totalt sett.
Hoppas inte mitt inlägg blev alltför långrandigt!
* Jag har förstås inte mycket respekt för någon som lagrar Cristal omsorgslöst, men det är en annan sak.
Jag skulle ha placerat Bollinger som nr 2 efter Krug. Helt enkelt för att det är dessa två som är både fylligast och smakar mest "champagne", man känner igen dem vid blindprovning direkt vilket inte kan sägas om andra champagner. De är ju de mest lagringsdugliga också vilket är mkt trevligt. Har aldrig druckit något dåligt från dessa två hus. Dessutom har Bollinger de snyggaste flaskorna!
Radera//David
Jag håller med om att äldre Bollinger brukar vara väldigt bra men jag vet inte om jag håller med om att de är de mest lagringsdugliga champagnerna. Clos des Goisses och Salon är heta kandidater till den titeln. I princip alla toppchampagner är mycket lagringsdugliga. Äldre Charles Heidsieck (10:a på listan) brukar inte vara så dumma heller.
RaderaLite allmänna kommentarer. Det är inte Vielles vignes som är intressant i namnet, det betyder som du skriver, gamla stockar, men det finns många sådana viner.
SvaraRaderaDet är Françaises som ger vinet en ganska unik status, dvs det är planterat på franska rotstockar, de som är känsliga för vinlusen.
Finns några till champagner på franska stockar, bland annat Tarlants La Vigne d'Antan
Tack, jag hade missat attt La Vigne d'Antan var från oympade stockar.
Radera