torsdag 22 december 2011

Skillnaden mellan non-vintage och multi-vintage champagne

Generellt brukar man säga att skillnaden mellan en årgångschampagne och en (icke årgångsmärkt) standardchampagne champagne är att den årgångsmärka ska reflektera året druvorna skördades medan den icke årgångsmärkta ska reflektera husstilen och smaka likadant år till år. Det här stämmer kanske för de stora husen, men i praktiken är ofta standardchampagne en blandning av de två eller tre senaste årgångarna. En champagne som släpps nu kan till exempel vara en blandning av 2006, 2007 och 2008. Beroende på vilka årgångar som ingår varierar kvaliteten men tyvärr skriver inte husen ut vilka årgångar som ingår. Jag ska också säga att hus med ambitioner har reservvin i sina lager som används för att ”lyfta” standardchampagnen de år som blandningen inte håller tillräckligt hög kvalitet.

Sedan finns det årgångslös champagne som innehåller bara en eller två årgångar. En? Ja, faktiskt är viss standardchampagne egentligen en årgångschampagne som inte lagrats tillräckligt länge för att få kallas årgångschampagne. Minimikravet är nämligen tre års lagring på jästfällningen för årgångschampagne och det har många odlare varken plats för eller råd med. (Femton månader räcker för årgångslös.)

Ibland ser man också begreppet multi-vintage. Det är egentligen bara ett sätt att få årgångslös (non-vintage) champagne att låta lite finare. Men det finns också fog för det. Krug Grand Cuvée är en av världens bästa champagner och är en blandning av ungefär 120 olika viner från tio olika årgångar som sedan legat minst sex år på jästfällningen. Inte undra på att Krug vill distansera sig från enkla non-vintage.

Sedan finns det ytterligare en kategori av ”multi-vintage” som är viner där två eller tre årgångar ingår men som fått ligga minst tio år på jästfällningen och där husen är öppna med vilka årgångar som ingår. Det finns några sådana exempel i beställningssortimentet:

André Clouet Cuvée 1911 (95/96/97), Tarlant Cuvée Louis och Tarlant QV Discobitch (96/97/98), Amazone de Palmer (lite osäker på årgångarna, kanske bara 96 och 98?) och Grand Siècle (95/96/97).
Grand Siècle är alldeles för dyr men de andra tycker jag alla är värda att provas.

3 kommentarer:

  1. Som vanligt bra skrivet. Senaste utgåvan av Krug GC har faktiskt 140 olika lägen/viner med 10 olika årgångar. Rätt kul att de kan blanda sådana mängder.

    Vad gäller reservvin. Inte bara de stora husen utan nästan alla, inklusive de små odlarna använder reservvin i sina cuvéer. Det är reglerat hur mycket en odlare får sätta av till reservvinet av sin årliga produktion. Har provat reservviner på en 3-4 små odlare och det är alltid en upplevelse att prova stilla viner av den typen.

    /Anders

    SvaraRadera
  2. Jag måste erkänna att jag inte visste att en majoritet av odlarna använder reservviner. Det har inte varit mitt intryck när jag besökt odlare.

    SvaraRadera
  3. Eller så har jag fel i vanlig ordning. Dock så vet jag exempelvis att Paul Dethune, Lancelot-Pienne, Marguet, Philippe Gamet, Eric Rodez, Bérèche, Legras & Haas etc använder det.

    Mono-cru odlare som David Leclapart, Cedric Bouchard etc använder nog inte reservvin (även om de har en del till degorgering)

    /Anders

    SvaraRadera