Krug Clos du Mesnil 2000 är senaste årgången av världens bästa champagne och görs på druvor från en vingård mitt i Mesnil-sur-Oger. Första årgången var 1979 och jag har haft förmånen av prova fyra av dem: 1979, 1986, 1996 och 1998. Krug gjorde både 1999 och 2000 av Clos du Mesnil och bestämde sig först nyligen vilken som skulle släppas. Det blev år 2000 och om någon från Krug läser det här får ni gärna skicka ett par lådor av 1999:an så kan jag hjälpa till med att hälla ut dem. Krug kommer också att släppa vanliga årgångsvinet från år 2000. Med ”vanliga” menar jag i relation till Clos du Mesnil, det är också ett av världens bästa champagner. Jag köpte ett par lådor av Krug 2000 när de släpptes på Fine+Rare i höstas men jag har inte fått de lådorna än.
En annan nyhet som jag såg på Heathrow var La Grande Dame 2004, senaste årgången av Veuve Clicquots prestigevin. Intressant här är att förra årgången var 1998 vilket innebär att Veuve Clicquot hoppar över inte bara 1999 och 2000 utan också den hyllade årgången 2002 för sin prestige. I så fall är det lika anmärkningsvärt som när Moët avstod från att släppa Dom Pérignon från toppårgången 1979. Det kan också betyda att Veuve Clicquot anser att 2002:an behöver mer tid i källaren och kommer att släppa den efter 2004:an men jag tvivlar på det. Veuve Clicquot brukar släppa sina årgångsviner relativt tidigt och exempelvis La Grande Dame 1998 släpptes alldeles för tidigt. Vilken orsaken än är så är det ett väldigt intressant beslut av Veuve Clicquot och ett tydligt tecken på att de tar kvaliteten hos La Grande Dame på största allvar. För mig som svensk är Veuve Clicquots varumärke lite skadat av den märkliga populariteten av ”Gula Änkan”, den sötsliskiga varianten av Veuve Clicquots standardskumpa, men Veuve Clicquots årgångsviner är pålitliga och bra.
Mellan 1970 och 1999 har Veuve Clicquot släppt 14 årgångar av La Grande Dame, exakt lika många årgångar som Krug släppt av sitt årgångsvin och bara en årgång färre än Salon. Som jämförelse kan nämnas mindre selektiva Roederers Cristal (23 årgångar) och Moëts Dom Pérignon (18 årgångar).
LVMH äger både Krug och Veuve Clicquot och elaka tungor talar om att Krug tvingats öka produktionen av både Krug Grand Cuvée och Krug Rosé men att årgångsvinet fortfarande håller lika hög kvalitet som tidigare. När nu Krug släpper båda sina årgångsviner från en relativt svag årgång som 2000 är det lätt att undra om det är LVMH som satt press på Krug att öka lönsamheten. Men hur kommer det sig att LVMH samtidigt låter Veuve Clicquot göra det största årgångshoppet i La Grande Dames historia?
Sådana här viktiga saker kan man sitta och fundera över på 38000 fots höjd på väg hem till Stockholm.
En annan nyhet som jag såg på Heathrow var La Grande Dame 2004, senaste årgången av Veuve Clicquots prestigevin. Intressant här är att förra årgången var 1998 vilket innebär att Veuve Clicquot hoppar över inte bara 1999 och 2000 utan också den hyllade årgången 2002 för sin prestige. I så fall är det lika anmärkningsvärt som när Moët avstod från att släppa Dom Pérignon från toppårgången 1979. Det kan också betyda att Veuve Clicquot anser att 2002:an behöver mer tid i källaren och kommer att släppa den efter 2004:an men jag tvivlar på det. Veuve Clicquot brukar släppa sina årgångsviner relativt tidigt och exempelvis La Grande Dame 1998 släpptes alldeles för tidigt. Vilken orsaken än är så är det ett väldigt intressant beslut av Veuve Clicquot och ett tydligt tecken på att de tar kvaliteten hos La Grande Dame på största allvar. För mig som svensk är Veuve Clicquots varumärke lite skadat av den märkliga populariteten av ”Gula Änkan”, den sötsliskiga varianten av Veuve Clicquots standardskumpa, men Veuve Clicquots årgångsviner är pålitliga och bra.
Mellan 1970 och 1999 har Veuve Clicquot släppt 14 årgångar av La Grande Dame, exakt lika många årgångar som Krug släppt av sitt årgångsvin och bara en årgång färre än Salon. Som jämförelse kan nämnas mindre selektiva Roederers Cristal (23 årgångar) och Moëts Dom Pérignon (18 årgångar).
LVMH äger både Krug och Veuve Clicquot och elaka tungor talar om att Krug tvingats öka produktionen av både Krug Grand Cuvée och Krug Rosé men att årgångsvinet fortfarande håller lika hög kvalitet som tidigare. När nu Krug släpper båda sina årgångsviner från en relativt svag årgång som 2000 är det lätt att undra om det är LVMH som satt press på Krug att öka lönsamheten. Men hur kommer det sig att LVMH samtidigt låter Veuve Clicquot göra det största årgångshoppet i La Grande Dames historia?
Sådana här viktiga saker kan man sitta och fundera över på 38000 fots höjd på väg hem till Stockholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar